Testa dina kunskaper med våra spelkort, tryck på respektive kort för att se rätt svar! För dig som är intresserad av kortlekarna så kan du få dem till ett förmånligt pris vid ett köp av valfri bok läs mer på länken nedan.
I vilken skala är övningssjökort: 616 (ostkusten, Dalarökortet)? 931 (västkusten, Marstrand – Göteborg)?
1:1 a) Svar
1:50 000
1:1 b)
I vilken skala är övningssjökort: 6163 (baksidan på 616, Dalarökortet)? 9313 (baksidan på 931, Marstrand – Göteborg)
1:1 b) Svar
1:25 000
1:2 a)
I en navigator avläses skalan med hjälp av ett streck som anger längden i sjömil eller meter. Hur långt är det mellan hamnpirarna från Helsingborg till Helsingör? Mät utmed blå linje.
1:2 a) Svar
Cirka 2,3 sjömil. Se skalan i sjömil i bildens nederkant.
1:2
b) Hydrographica ger ut sjökort över många skärgårdsområden på både väst- och ostkusten. Vad är fördelen med dessa kort?
c) I vilken skala är de flesta av Hydrographicas sjökort gjorda i?
1:2 Svar
b) Nyproducerade sjökort med bra kartografi och nygjorda sjömätningar. Hydrographicas sjökort är näst intill ett måste för säker navigering i många ytterskärgårdar.
c) I skala 1:10 000.
1:3
Vad skiljer ett rasterkort från ett vektorkort?
1:3 Svar
Rasterkort är uppbyggt av punkter och ser ut som ett papperssjökort. Vektorkort består av dragna linjer. Information lagras i olika lager.
Alla fyra bilder är från samma ställe. De två första är rasterkort…
Rasterkort: Ett rasterkort består av punkter och ser ut som ett papperssjökort. Finns att köpa till navigatorer, PC, surfplattor och Smartphones.
Rasterkort inzoom: Sydudden på ön är kraftigt inzoomad. Punkterna framträder.
och de två följande är vektorkort.
Vektorkort: Vektorkortet består av dragna linjer. Ett vektorkort kan lagra information i olika lager som kan anpassas. Till exempel kan man plocka bort fyrsektorer dagtid.
Vektorkort inzoomat: Samma sydudde inzoomad i vektorkortet. Linjerna framträder.
1:4 a)
När utgavs 616 / 931 första gången?
1:4 a) Svar
616 år 1984, 931 år 1956
1:4 b)
När trycktes den senaste upplagan?
1:4 b) Svar
Se sjökortets nedre vänstra hörn. Observera att denna bild skiljer sig från ditt sjökort. Denna bild är från ett annat sjökort från 5 februari 2010.
1:5
Var kan man i sjökort 616 (Dalarökortet) / 931 (Marstrandskortet) hitta en meterskala?
1:5 Svar
Utmed sjökortens latitudskala, på vänstra eller högra i sidan i sjökortet, finns en inlagd meterskala. Se också sjökortets övre kant som kallas för Sjökortshuvudet.
I praktiken har man liten nytta av meterskalan eftersom man inte talar om meter och kilometer på sjön. Det är sjömil (en sjömil = 1 852 meter) eller kabellängder (1/10-dels sjömil = 185 meter) som gäller.
1:6 a)
Det finns olika fabrikat av digitala sjökort. Vilka är vanliga till navigatorer?
(den här frågan kommer troligtvis inte på Förarintygsprovet, men för dig som ska köpa navigator är det bra att känna till de olika fabrikaten).
1:6 a) Svar
BlueChart (Garmins eget sjökort), C-Map, Navionics och Hydrographicas sjökort över många ytterskärgårdar.
1:6 b)
Kartografin (sjökortets avbildning av verkligheten i fråga om kustlinjer, öar, kobbar och grundflak) kan skilja sig åt mellan olika sjökortsfabrikat. Kan du ge exempel på detta?
Bilden visar del av Sveriges sydkust. Här skiljer det cirka 45 meter mellan verkligheten och sjökortet när det gäller strandlinjen. Sjöfartsverket har ett samarbete med Lantmäteriet som heter ”Nationell strandlinje” och justeringar sker löpande. Se i svaret på frågan beträffande digitala sjökort.
1:6 b) Svar
Bilden visar ett exempel där det digitala sjökortet tillverkades efter bland annat Google Earth. Bilderna blev ibland svårttolkade för de som producerade sjökorten och det hände att båtar, som blivit fotograferade från satellit, noteras som ett grund eller en kobbe. Titta på bilden nedan. Den markerade ön finns inte i verkligheten. Sjökort är från 2011. Har du äldre sjökort i din navigator bör du absolut uppdatera dem.
Bilden är från Roslagen, öster om Fejan. Pilen pekar på ön som inte finns. Tyvärr är det så att man aldrig kan lita på sjökort till 100 %.
Hydrographica tillverkar nyproducerade sjökort över många skärgårdsområden. Sjökortsbilden nedan är från boken Genvägar i Stockholms skärgård. De har varit på plats och gjort sjömätningar och deras sjökortsbild stämmer betydligt bättre med verkligheten.
Studerar du de båda bilderna noggrant är det lätt att hitta fler skillnader mellan de båda sjökorten. I Sjöfartsverkets sjökort finns inte heller någon ö som i översta bilden. I Sverige håller strandlinjer och öars positioner betydligt högre klass numera än för 5 till 10 år sedan. Men var alltid uppmärksam på att verkligen stämmer sällan eller aldrig exakt med sjökortsbilden.
1:7
I båda dessa sjökortsbilder finns en grön bred linje. Vad betyder den och vad ska vi ha gjort innan den passeras?
Sjökort 616, ostkusten Sjökort 931, västkusten
1:7 Svar
Innanför den gröna linjen ska ett sjökort med större skala användas. När linjen passeras finns det endast begränsat med sjökortsinformation i aktuellt sjökort. Det märks om du tittar noga. Det är vita fält utan sjömärken och många grund saknas. Plocka fram nästa sjökort, i skala 1:25 000 (i ditt övningssjökortet finns det på baksidan) som heter 6163 respektive 9313 (9321). Se också förklaring överst i kanten på ditt övningssjökort.
1:8
Studera bifogat sjökortsavdrag och ange vad inringade symboler betyder.
Sjökort – ostkusten
Svar:
1. Fjärdhällans fyrljus är 7,7 meter över havet. Fyrbyggnadens färger är vit och svart. 2. Gränslinje för nästa sjökort som är nr. 6145 i skala 1:25 000. Röda gränslinjer anger skala i 1:25 000 (linjen ska vara röd, feltryck i sjökortet). 3. Synliga stenar. 4. Högst 5 knops fart i kanalen.5.Kanalens djup är 1,2 meter. 6. Brons segelfria höjd är 3 meter. 7. Gästhamn. 8. Bryggor. 9. Mörkblå färg = noll till tre meters djup. Området är ofullständigt sjömätt. 10. Ljusblå färg = tre till sex meters djup. Området är sjömätt. 11. Vit färg anger ett djup av sex meter eller mera. 12. S = sandbotten. 18 meter djupt. 13. Tätbebyggelse med kyrka. 14. Rörledning som ligger på botten. Ankring förbjuden. 15. Undervattensstenar. De ligger på högst två meters djup i svenska sjökort. 16. Hus. 17. Svart gul svart. Ostprick. Står ost om grund. Kapitel 4.
18. Gul svart gul. Västprick. Står väst om grund. Kapitel 4. 19. Farled. Var tidigare heldragen linje. 20. Grönt sidomärke. Kapitel 4. 21. Röd farledsboj. 22. Fyr. Kallas också för ledfyr. Står i farleden. Kapitel 13. 23. Cy = clay. Anger att det är lera på botten. 24. Grön farledsboj. Kapitel 4. 25. Fågelskyddsområde. Förbud att färdas eller vistas innanför grönt område från 1 april till 15 juli. 26. Kraftledning med 8 meters segelfri höjd. Djupet i sundet är 1,6 meter. 27. Visar farledens huvudriktning. Kapitel 4. 28. Rött sidomärke. Kapitel 4. 29. Ett vrak. 30. Fast sjömärke med fasadbelysning. Kallas också för kummel eller stång. 31. Kraftkabel. Kablar ligger på botten. Ledningar hänger i luften. 32. Förbud att ankra, fiska eller dyka inom området. 33. Bränning. Grund vid vattenytan. 34. Fast sjömärke med radarreflektor. Kumlet ger bra eko på radarskärm.
Sjökort – västkusten
Svar:
1. Farled. Tidigare var det heldragna linjer. 2. Västprick. Står väst om grund. Gul, svart, gul. Kapitel 4. 3. Grönt sidomärke. Kapitel4. 4. Ankringsplats för större fartyg. 5. Visar farledens huvudriktning. Kapitel 4. 6. Kraftkabel på botten. Kraftledningar hänger i luften. 7. Grön linje. Nästa sjökort börjar, här nummer 932 i skala 1:50 000. 8. Torn. 9. Gästhamn. 10. Bebyggt område (den grå skuggan). 11. Fast bro. Bredd 6 meter, segelfri höjd 1,8 meter. 12. Fast sjömärke. Kallas också för kummel, stång, tavla eller båk. 13. Grön linje, sjökort i bättre skala ska användas. 14. Fartbegränsning 5 knop i Albrektsunds kanal. 15. Strandlinje. Mörkblått 0 – 3 meters djup. Ofullständigt sjömätt. 16. Ljusblått 3 – 6 meters djup.
17. Vitt djupare än 6 meter. 18. Fast sjömärke. Se också nr. 12. Finns ej i upplaga 24 september 2012. 19. Rött sidomärke. Kapitel 4. 20. Synliga stenar mellan kobbarna. 21. Cy = clay = lera. 36 meter djupt. 22. Undervattenssten. 3,2 meter djupt. 23. 8,6 meter. Parentes = angivet djup är bredvid djupsiffrorna. 24. Bränning. Grund nära vattenytan. 25. Undervattenssten. Grundare än 2 meter. 26. Vrak. 27. Fågelskyddsområde. Grön förbudslinje. Se datum för förbud. 28. Sälskyddsområde. Grön förbudslinje. Se datum för förbud. 29. Fyr. 30. Grönt sidomärke med topptecken. Kapitel 4. 31. Sydprick. Gul och svart. Kapitel 4. 32. Röd linje. Gräns för nytt sjökort i skala 1:25 000. Här nr 9321.
Kapitel 2Sjökort 616 & 931
På några frågor till kapitlet så kan lathunden för vardera sjökort vara behjälpligt, lathund för både 616 och 931 finner du under fliken ”hitta enklare i sjökortet” längst upp på sidan.
2:1 a)
Ange läget i latitud och longitud för monumentet Älvsnabben?
På monumentet Älvsnabben står ett stockankare. Monumentet syns lång väg på Mysingen. Till vänster syns fyren Älvsnabben. Bilden är tagen från norr.
2:1 a) Svar
Latitud N 58° 58, 73´ Longitud E 018° 11, 07´
Anm: Positioner skrivs numera på många olika sätt. I huvudsak har vi valt att skriva som ovan eftersom de flesta navigatorer anger en position så (dock ej orden latitud och longitud). Orden latitud och longitud kommer vi inte att skriva för varje gång. Ost skrivs med ”E” för east.
2:1 b)
Ange läget i latitud och longitud för fyren Måsknuv? Måsknuvs fyr är stjärnan längst ned i vänstra hörnet i sjökort 616 (innanför gröna ramen märkt 617. Vad betyder den gröna ramen?).
Måsknuv från sydost. Notera skorstenarna till höger om fyren. Dessa står norr om Nynäshamn. Se sjökortet.
2:1 b) Svar
Latitud N 58° 51, 43´ Longitud E 018° 00,90´
Anm: Notera att ost skrivs med ”E” för east. Navigatorerna gör så.
Gröna ramen: Sjökort 617 tar vid här när du seglar söderut.
2:2 a)
Ange platsen som har följande position: N 59° 00, 18´ E 018° 15,47´
2:2 a) Svar
Fyren Mysingsholm.
Mysingeholms fyr från söder. Notera det fasta sjömärket till höger om fyren.
2:2 b)
Ange platsen som har följande position: N 59° 07, 25´ E 018° 28, 84´
2:2 b) Svar
Ornöhuvud fasta sjömärke. Så här ser det ut från sjön, se på klippan till höger:
2:2 c)
Ange platsen som har följande position i sjökort 6163:
N 59° 08, 40´ E 018° 26, 35´
2:2 c) Svar
Fyren Hummelkläpp.
Fyren är till höger i bild, alldeles till vänster om segelbåten. Bilden är tagen från ost och Dalarö syns i bakgrunden.
2:2 d)
Ange platsen som har följande position: N 59° 04, 17´ E O18° 20,22´
2:2 d) Svar
Oxpelles grunds fasta sjömärke
2:3
Hur många sjömil är det utmed farleden från tvärs Ornöhuvud till tvärs Måsknuv? Mät i sjökort 616.
Tvärs är 90 graders vinkel från fartygets långskeppslinje och rakt ut från sidan. I frågan utgår du från en 90 graders vinkel från farleden och mot det fasta sjömärket och fyren. Se även sid 59 fig 5:8.
2:3 Svar
ca 22 Sjömil. Kan skrivas 22 M eller 22 nm (nautiska mil). Mest förekommer termen sjömil eller distansminuter i frågor och svar.
2:4
Hur många sjömil är det från fyren Älvsnabben till Kvarnudden på Nåttarös västsida genom Ryssundet och väst Aspön och nord Knopparna? Välj en väg så att du inte går på grund.
2:4 Svar
ca 8 M. Kan skrivas 8 M eller 8 nm (nautiska mil). Mest förekommer termen sjömil eller distansminuter i frågor och svar.
2:5
Hur många sjömil är det från Huvudskär till Skaten på sydöstra Ornö? Följ utritad telefonkabel.
2:5 Svar
ca 6,5 nm (nautiska mil).
2:6
Mät distansen utmed farleden från tvärs Gålö fyr till tvärs Genböte fyr (kort 6163).
Gålö fyr från norr.
2:6 Svar
3,5 Sjömil.
2:7
Mät distansen utmed farleden från tvärs Kycklingen om styrbord förbi Jutholmen till tvärs Hummelkläpp.
Kycklingen om styrbord. Det rödvita huset till vänster är Torrbänkens fyr.
2:7 Svar
3,2 Sjömil.
2:8 a)
Du klockar tiden mellan fyren Gålö och Långgarns fyr. Tiden blir 6 minuter. Vilken fart blir det?
Långgarns fyr.
2:8 a) Svar
20 knop
2:8 b)
Du klockar tiden mellan fyren Gålö och Långgarns fyr. Om det tog 3 minuter, vilken fart blir det då?
2:8 b) Svar
40 knop
2:8 c)
Du klockar tiden mellan fyren Gålö och Långgarns fyr. Om det tog 12 minuter, vilken fart blir det då?
2:8 c) Svar
10 knop
2:9 a)
Om båten gör 12 knop, hur långt kommer du då på: 1 timme?
2:9 a) Svar
12 Sjömil
2:9 b)
Om båten gör 12 knop, hur långt kommer du då på: 3 timmar?
2:9 b) Svar
36 Sjömil
2:9 c)
Om båten gör 12 knop, hur långt kommer du då på: ½ timme?
2:9 c) Svar
6 Sjömil
2:9 d)
Om båten gör 12 knop, hur långt kommer du då på: 15 minuter?
2:9 d) Svar
3 Sjömil
2:10
”Spottloggen” kan i vissa situationer vara till hjälp när inget annat fungerar. Släpp en blöt papperstuss i fören, mät tiden tills den når aktern. Formeln är ”2 x längden i vattenlinjen delat med tiden i sekunder”. Man kan också gå nära en prick. Din fördäcksgast säger ”hupp” när pricken är tvärs fören. Tills pricken är tvärs din akter tog det 3 sekunder. Avståndet för – akter är 6 meter. Vilken fart gör du?
2:10 Svar
4 knop
(båtens fart 2 x 6 / 3 = 4 knop. se sid 30)
Se sid 32f.
2:11
Sjömil är benämningen för det nautiska längdmåttet (1852 meter). Hur har man fått fram detta mått?
2:11 Svar
10 000 000
(=avståndet ekvatorn – polen) / (90 x 60) = ca 1 852 meter
Sjökort 931 Västkusten
2:12 a)
Ange positionen i latitud och longitud för fyren Böttö?
2:12 a) Svar
Latitud N 57° 38, 96´ Longitud E 011° 43, 21´
Anm: Positioner skrivs numera på många olika sätt. I huvudsak har vi valt att skriva som ovan eftersom de flesta navigatorer anger en position så (dock ej orden latitud och longitud). Orden latitud och longitud kommer vi inte att skriva för varje gång. Ost skrivs med ”E” för east.
2:12 b)
Ange positionen i latitud och longitud för fyren Gäveskär?
2:12 b) Svar
Latitud N 57° 39, 66´ Longitud E 011° 46, 18´
2:13 a)
Ange platsen som har följande koordinater: N 57° 46, 50´ E 011° 31, 40´
2:13 a) Svar
Fyren Stora Pölsan
2:13 b)
Ange platsen som har följande koordinater: N 57° 45, 65´ E 011° 43, 00´
2:13 b) Svar
Sidomärket Gallskärsbådan. I bakgrunden syns Stora kalven.
2:14 a)
Hur många sjömil är det utmed farleden från Älvsborgsbron till tvärs Skalkorgarna fasta sjömärke?
Tvärs är 90 graders vinkel från fartygets långskeppslinje och rakt ut från sidan. I frågan utgår du från Älvsborgsbron till 90 graders vinkel från farleden mot Skalkorgarna fasta sjömärke. Se även sid 59 fig 5:8.
.
Skalkorgarna var tidigare en fyr, men övre delen har kapas av i samband med bygget av nya farleden och endast nedre delen är kvar idag.
2:14 a) Svar
4,5 Sjömil. Kan skrivas 4,5 M eller 4,5 nm (nautiska mil). Mest förekommer termen sjömil eller distansminuter i frågor och svar.
2:14 b)
Hur många sjömil är det utmed farleden från tvärs Valö fyr till tvärs Matskär fasta sjömärke (ost om ön Tistlarna)? Följ leden. Tidigare kallade man Matskärs fasta sjömärke för kummel.
Tvärs är 90 graders vinkel från fartygets långskeppslinje och rakt ut från sidan. I frågan utgår du från en 90 graders vinkel från farleden och mot fyren Valö respektive Matskär. Se även sid 59 fig 5:8.
2:14 b) Svar
3,3 Sjömil. Kan skrivas 3,3 M eller 3,3 nm (nautiska mil). Mest förekommer termen sjömil eller distansminuter i frågor och svar.
2:15
Vilken är distansen från fyren Sälöknapp till gästhamnen på Björkö?
Sälö Knapp från väst
2:15 Svar
6 M
2:16
Hur många sjömil är det mellan mellan Trubaduren och Donsö Svartskär?
2:16 Svar
2,9 M (M står för ”minuter”, men det är lika rätt att svara 2,9 sjömil).
2:17 a)
Hur lång tid tar det från Stora Pölsan via St. Oset till gästhamnen på Rörö om farten är 14 knop? Notera gästhamnsskylten i Rörös gästhamn mellan mast och bom på segelbåten.
2:17 a) Svar
5 x 60/14 = ca 21 min
2:17 b)
Hur lång tid tar det från Stora Pölsan via St. Oset till gästhamnen på Rörö om farten är 8 knop?
2:17 b) Svar
5 x 60/8 = ca 38 min
2:17 c)
Hur lång tid tar det från Stora Pölsan via St. Oset till gästhamnen på Rörö om farten är 5 knop?
2:17 c) Svar
1 timme
Sjökort 616
2:1 a)
Ange läget i latitud och longitud för monumentet Älvsnabben?
På monumentet Älvsnabben står ett stockankare. Monumentet syns lång väg på Mysingen. Till vänster syns fyren Älvsnabben. Bilden är tagen från norr.
2:1 a) Svar
Latitud N 58° 58, 73´ Longitud E 018° 11, 07´
Anm: Positioner skrivs numera på många olika sätt. I huvudsak har vi valt att skriva som ovan eftersom de flesta navigatorer anger en position så (dock ej orden latitud och longitud). Orden latitud och longitud kommer vi inte att skriva för varje gång. Ost skrivs med ”E” för east.
2:1 b)
Ange läget i latitud och longitud för fyren Måsknuv? Måsknuvs fyr är stjärnan längst ned i vänstra hörnet i sjökort 616 (innanför gröna ramen märkt 617. Vad betyder den gröna ramen?).
Måsknuv från sydost. Notera skorstenarna till höger om fyren. Dessa står norr om Nynäshamn. Se sjökortet.
2:1 b) Svar
Latitud N 58° 51, 43´ Longitud E 018° 00,90´
Anm: Notera att ost skrivs med ”E” för east. Navigatorerna gör så.
Gröna ramen: Sjökort 617 tar vid här när du seglar söderut.
2:2 a)
Ange platsen som har följande position: N 59° 00, 18´ E 018° 15,47´
2:2 a) Svar
Fyren Mysingsholm.
Mysingeholms fyr från söder. Notera det fasta sjömärket till höger om fyren.
2:2 b)
Ange platsen som har följande position: N 59° 07, 25´ E 018° 28, 84´
2:2 b) Svar
Ornöhuvud fasta sjömärke. Så här ser det ut från sjön, se på klippan till höger:
2:2 c)
Ange platsen som har följande position i sjökort 6163:
N 59° 08, 40´ E 018° 26, 35´
2:2 c) Svar
Fyren Hummelkläpp.
Fyren är till höger i bild, alldeles till vänster om segelbåten. Bilden är tagen från ost och Dalarö syns i bakgrunden.
2:2 d)
Ange platsen som har följande position: N 59° 04, 17´ E O18° 20,22´
2:2 d) Svar
Oxpelles grunds fasta sjömärke
2:3
Hur många sjömil är det utmed farleden från tvärs Ornöhuvud till tvärs Måsknuv? Mät i sjökort 616.
Tvärs är 90 graders vinkel från fartygets långskeppslinje och rakt ut från sidan. I frågan utgår du från en 90 graders vinkel från farleden och mot det fasta sjömärket och fyren. Se även sid 59 fig 5:8.
2:3 Svar
ca 22 Sjömil. Kan skrivas 22 M eller 22 nm (nautiska mil). Mest förekommer termen sjömil eller distansminuter i frågor och svar.
2:4
Hur många sjömil är det från fyren Älvsnabben till Kvarnudden på Nåttarös västsida genom Ryssundet och väst Aspön och nord Knopparna? Välj en väg så att du inte går på grund.
2:4 Svar
ca 8 M. Kan skrivas 8 M eller 8 nm (nautiska mil). Mest förekommer termen sjömil eller distansminuter i frågor och svar.
2:5
Hur många sjömil är det från Huvudskär till Skaten på sydöstra Ornö? Följ utritad telefonkabel.
2:5 Svar
ca 6,5 nm (nautiska mil).
2:6
Mät distansen utmed farleden från tvärs Gålö fyr till tvärs Genböte fyr (kort 6163).
Gålö fyr från norr.
2:6 Svar
3,5 Sjömil.
2:7
Mät distansen utmed farleden från tvärs Kycklingen om styrbord förbi Jutholmen till tvärs Hummelkläpp.
Kycklingen om styrbord. Det rödvita huset till vänster är Torrbänkens fyr.
2:7 Svar
3,2 Sjömil.
2:8 a)
Du klockar tiden mellan fyren Gålö och Långgarns fyr. Tiden blir 6 minuter. Vilken fart blir det?
Långgarns fyr.
2:8 a) Svar
20 knop
2:8 b)
Du klockar tiden mellan fyren Gålö och Långgarns fyr. Om det tog 3 minuter, vilken fart blir det då?
2:8 b) Svar
40 knop
2:8 c)
Du klockar tiden mellan fyren Gålö och Långgarns fyr. Om det tog 12 minuter, vilken fart blir det då?
2:8 c) Svar
10 knop
2:9 a)
Om båten gör 12 knop, hur långt kommer du då på: 1 timme?
2:9 a) Svar
12 Sjömil
2:9 b)
Om båten gör 12 knop, hur långt kommer du då på: 3 timmar?
2:9 b) Svar
36 Sjömil
2:9 c)
Om båten gör 12 knop, hur långt kommer du då på: ½ timme?
2:9 c) Svar
6 Sjömil
2:9 d)
Om båten gör 12 knop, hur långt kommer du då på: 15 minuter?
2:9 d) Svar
3 Sjömil
2:10
”Spottloggen” kan i vissa situationer vara till hjälp när inget annat fungerar. Släpp en blöt papperstuss i fören, mät tiden tills den når aktern. Formeln är ”2 x längden i vattenlinjen delat med tiden i sekunder”. Man kan också gå nära en prick. Din fördäcksgast säger ”hupp” när pricken är tvärs fören. Tills pricken är tvärs din akter tog det 3 sekunder. Avståndet för – akter är 6 meter. Vilken fart gör du?
2:10 Svar
4 knop
(båtens fart 2 x 6 / 3 = 4 knop. se sid 30)
Se sid 32f.
2:11
Sjömil är benämningen för det nautiska längdmåttet (1852 meter). Hur har man fått fram detta mått?
2:11 Svar
10 000 000
(=avståndet ekvatorn – polen) / (90 x 60) = ca 1 852 meter
Sjökort 931
Sjökort 931 Västkusten
2:12 a)
Ange positionen i latitud och longitud för fyren Böttö?
2:12 a) Svar
Latitud N 57° 38, 96´ Longitud E 011° 43, 21´
Anm: Positioner skrivs numera på många olika sätt. I huvudsak har vi valt att skriva som ovan eftersom de flesta navigatorer anger en position så (dock ej orden latitud och longitud). Orden latitud och longitud kommer vi inte att skriva för varje gång. Ost skrivs med ”E” för east.
2:12 b)
Ange positionen i latitud och longitud för fyren Gäveskär?
2:12 b) Svar
Latitud N 57° 39, 66´ Longitud E 011° 46, 18´
2:13 a)
Ange platsen som har följande koordinater: N 57° 46, 50´ E 011° 31, 40´
2:13 a) Svar
Fyren Stora Pölsan
2:13 b)
Ange platsen som har följande koordinater: N 57° 45, 65´ E 011° 43, 00´
2:13 b) Svar
Sidomärket Gallskärsbådan. I bakgrunden syns Stora kalven.
2:14 a)
Hur många sjömil är det utmed farleden från Älvsborgsbron till tvärs Skalkorgarna fasta sjömärke?
Tvärs är 90 graders vinkel från fartygets långskeppslinje och rakt ut från sidan. I frågan utgår du från Älvsborgsbron till 90 graders vinkel från farleden mot Skalkorgarna fasta sjömärke. Se även sid 59 fig 5:8.
.
Skalkorgarna var tidigare en fyr, men övre delen har kapas av i samband med bygget av nya farleden och endast nedre delen är kvar idag.
2:14 a) Svar
4,5 Sjömil. Kan skrivas 4,5 M eller 4,5 nm (nautiska mil). Mest förekommer termen sjömil eller distansminuter i frågor och svar.
2:14 b)
Hur många sjömil är det utmed farleden från tvärs Valö fyr till tvärs Matskär fasta sjömärke (ost om ön Tistlarna)? Följ leden. Tidigare kallade man Matskärs fasta sjömärke för kummel.
Tvärs är 90 graders vinkel från fartygets långskeppslinje och rakt ut från sidan. I frågan utgår du från en 90 graders vinkel från farleden och mot fyren Valö respektive Matskär. Se även sid 59 fig 5:8.
2:14 b) Svar
3,3 Sjömil. Kan skrivas 3,3 M eller 3,3 nm (nautiska mil). Mest förekommer termen sjömil eller distansminuter i frågor och svar.
2:15
Vilken är distansen från fyren Sälöknapp till gästhamnen på Björkö?
Sälö Knapp från väst
2:15 Svar
6 M
2:16
Hur många sjömil är det mellan mellan Trubaduren och Donsö Svartskär?
2:16 Svar
2,9 M (M står för ”minuter”, men det är lika rätt att svara 2,9 sjömil).
2:17 a)
Hur lång tid tar det från Stora Pölsan via St. Oset till gästhamnen på Rörö om farten är 14 knop? Notera gästhamnsskylten i Rörös gästhamn mellan mast och bom på segelbåten.
2:17 a) Svar
5 x 60/14 = ca 21 min
2:17 b)
Hur lång tid tar det från Stora Pölsan via St. Oset till gästhamnen på Rörö om farten är 8 knop?
2:17 b) Svar
5 x 60/8 = ca 38 min
2:17 c)
Hur lång tid tar det från Stora Pölsan via St. Oset till gästhamnen på Rörö om farten är 5 knop?
2:17 c) Svar
1 timme
Kapitel 3Sjökort 616 & 931
Kapitel 3
3:1
Studera kompassrosen i ditt övningssjökort. Hur stor är missvisningen 2021?
Bilden nedan visar kompassrosen i sjökort 414 utanför Luleå. Motsvarande kompassros finns i övningssjökorten 616 och 931.
Sjökort 931: Upplaga 27 augusti 2020: 3,6 grader ostlig (3,0 grader + 0,1 grad/år i 6 år).
Upplaga 24 sept 2012: 3,1 grad. (2,0 + 0,1 grad i 11 år)
3:2
Ändras missvisningens storlek år från år?
3:2 Svar
Ja, med ca 0,1 per år på västkusten, sjökort 931 och 0,2 grader på ostkusten, sjökort 616.
3:3
Blir missvisningen större eller mindre om du girar mot norr?
3:3 Svar
Nej den ändrar sig inte inom ett geografiskt begränsat område
3:4
Varför är det olika deviation på olika kurser?
3:4 Svar
Det beror på att de magnetiska kraftfälten ombord på båten, som påverkar kompassen, får en annan vinkel i förhållande till kompassnålen då du ändrar kurs.
3:5
”På min gamla båt hade jag en bra deviationstabell till min kompass. På min nya båt monterade jag in den gamla kompassen. Men då jag använde deviationstabellen, som hörde till kompassen, kom jag alldeles fel. Varför?”
3:5 Svar
Deviationstabellen är gjord för en specifik kompass där den sitter då. Så fort den flyttas måste man göra en ny deviationstabell.
3:6 a)
Ligger du styrbord eller babord om enslinjen?
3:6 a) Svar
Styrbord.
3:6 b)
Ska du gira styrbord eller babord för att komma in i den här enslinjen?
3:6 b) Svar
Gira babord.
Sjökort 616/6163 för frågorna 3:7 till 3:12. Sjökort 931/9313 frågor 3:13-16.
3:7 a)
Gör den här frågan i två moment. Först gör du en uppskattning av kurserna som du ser på sjökortsbilden nedan. Exempel: Från C till Älvsnabben går det västerut. Kursen är inte rakt västerut 270° utan den går något åt sydvart. ”Väst syd väst” och cirka 260° är ett helt okey svar. Fortsätt nu med de andra pilarna.
I moment två letar du upp motsvarande fyrar och farledsprick i sjökort 616 och tar ut kurserna med transportör och linjal. Jämför sedan med facit.
3:7 a) Svar
Moment 1 och 2:
Från C till Älvsnabben, VSV ≈ 260°. Rättvisande kurs K = 261°.
Från Älvsnabben till Söderhäll, NO ≈ 45°. K = 42°.
Från Söderhäll till Mysingeholms fyr, SSO ≈ 160°. K = 145°
Från Mysingeholms fyr till Mysingeholms grund (farledspricken), SV ≈ 225°. K = 217°
Från Mysingeholms grund till C, OSO ≈ 120°. K = 107°.
3:7 b)
Ta ut kursen och mät distansen från Mysingeholms grund, pricken för 0,6 meters grundet (0.7 m i sjökort från 2012) till fyren Långgarn.
’
Mysingeholms grund är utmärkt med ett grönt sidomärke. Till vänster om pricken syns öppningen mot Gåsstensfjärden norr om Utö.
3:7 b) Svar
019° – 5 sjömil.
3:7 c)
Ta ut kursen och mät distansen från Mysingeholms grund (pricken för 0.7 m grundet) till Skomakarskär.
3:7 c) Svar
142° – 2 M.
3:7 d)
Ta ut kursen och mät distansen från Mysingeholms grund, pricken för 0.6 m grundet (0,7meter i sjökort från 2012) till Tobaksholmen.
3:7 d) Svar
313° – 1,5 M.
3:8 a)
Om du från latitud N 58° 57, 50´ longitud E 018° 42, 90´ styr kurs 235° i 5,9 M, vad är djupet där du hamnar?
3:8 a) Svar
13,6 meter, Ålandsbredan (13,0 i äldre sjökort).
3:8 b)
Om du från latitud N 58° 57, 50´ longitud E 018° 42, 90´ styr kurs 235° i 5,9 sjömil, vad blir då latitud och longitud för denna plats?
3:8 b) Svar
Lat. N 58° 54, 10´ long. E 018° 33, 50´.
3:9
Sök rättvisande kurs från Lat N 58° 57, 50´ Long E 018° 42, 90´ till ostpricken Borgsbredan?
3:9 Svar
255°.
3:10
Från Lågland (Lat N 58° 51, 70´ Long E 018° 16, 20´) kryssar du i ostlig vind och i dålig sikt. Vid varje krysslag nollställer du trippmätaren på loggen och lägger ut kursen i sjökortet (=död räkning – kommer från engelskan deduced – (antagen) reckoning, förkortat ded reck, som blev död räkning på svenska) Var är du efter sista slaget? Först kurs 045° i 2 sjömil sedan 135° i 1 sjömil och slutligen 045° i 2,8 sjömil.
3:10 Svar
Invid Storskärbådan. Nu måste du slå utåt.
3:11
Vilka är de rättvisande kurserna i ledavsnitten från tvärs den gröna bojen Fl(2) 6 sek NO fyren Kycklingen till tvärs fyren Genböte?
3:11 Svar
067°, 045°, 003°
3.12
Du går med Mysingeholms tavla ens tavlan på Björkö. Din kompass visar 037°. Hur mycket fel visar kompassen? Räkna med 7° ostlig missvisning.
3:12 Svar
K= 046° Om kompassen visar 037° så är totalfelet 9°. Eftersom missvisningen angavs till +7° så blir deviationen +2°.
K= 046° – 7° = Km 039°, d= Km – Kk = 039° – 037° = + 2°.
Sjökort 931/9313, Västkusten
3:13 a)
Gör den här frågan i två moment. Först gör du en uppskattning av kurserna som du ser på sjökortsbilden nedan. Exempel: Från B till Nord-Kråkan går det mot SSO (syd syd ost). Uppskattad kurs på cirka 140° är ett helt okey svar. Fortsätt nu med de andra pilarna.
I moment två letar du upp motsvarande fyrar och fasta sjömärke i sjökort 931 (NV-hörnet) och tar ut kurserna med transportör och linjal. Jämför sedan med facit.
3:13 a) Svar
Moment 1 och 2:
Från B till Nord-Kråkan, SO ≈ 140°. Rättvisande kurs K = 147°.
Från Nord-Kråkan till Skallen, NO ≈ 45°. K = 38°.
Från Skallen till Pater Noster, V ≈ 280°. K = 276°.
Från Pater Noster till Hätteberget, S ≈ 190°. K = 187°.
Från Hätteberget till B, ONO ≈ 60°. K = 63°.
3:13 b)
Ta ut kurser och distanser från Gäveskär, sjökort 9313, till Dynholmens fasta sjömärken, No 4.
3:13 b) Svar
K=222° dist.=0,35 M
Dynholmens fasta sjömärke No 4.
3:13 c)
Ta ut kurser och distanser från Gäveskär, sjökort 9313, till Vasskärsgrund. Fyren Vasskärsgrund är den röda punkten till vänster om Böttö. Bilden är tagen från SV. Se sjökortet.
3:13 c) Svar
K=253° dist.=1,6 sjömil.
3:13 d)
Ta ut kurser och distanser från Gäveskär, sjökort 9313, till Stora Varholmens fyr
3:13 d) Svar
K=312 dist.=3,0 M
3:13 e)
Ta ut kurser och distanser från Gäveskär, sjökort 9313, till Bocken fasta sjömärke (vänster i bild). Till höger skymtar ostbojen.
3:13 e) Svar
K=15 dist.=0,87 M
3:13 f)
Bilden visar två fasta sjömärken som står på ön Fotö. Bilden är tagen från södra hamnen på Hönö och söderut. På sjökortsbilden (sjökort 931) nedan finns de båda tornen inte med, se vid pilen. Varför är det så?
Foto Mikael Berggren, Göteborg.
3:13 f) Svar
Området ligger innanför den gröna breda linjen som betyder ”inom detta område finns det sjökort i bättre skala som ska användas.” Här gäller alltså sjökort nr. 9313 i skala 1:25 000. Se sjökortet nedan som är från 9313. De fasta sjömärkerna finns på Fotös nordvästra hörn, Tå udde.
Bilden i frågan är från sjökort 931. Köper du Båtsportkort är både sjökort 931 och 9313 med.
3:14
Om du från position N 57° 45, 80´ E 011° 26, 30´ styr K=16° i 25 minuter i 12 knop. Var hamnar du då? Ange din position i latitud och longitud.
3:14 Svar
N 57° 50, 60 E 011° 28, 80´ (12 x 25/60 =5M)
3:15
Från Vanguards grund kryssar du mot NV. Var befinner du dig enligt död räkning* efter följande slag?
1) K= 290°, logg 153,7 M. Loggen står på 152,3 sjömil vid bojen. 2) K= 020°, logg 155,0 M 3) K= 290°, logg 158,6 M
Vid varje krysslag nollställer du trippmätaren på loggen och lägger ut kursen i sjökortet.
Var är du efter sista slaget? Först kurs 290° i 0,4 sjömil sedan 020° i 1,3 sjömil och slutligen 290° i 3,6 sjömil.
*död räkning – kommer från engelskan deduced – (antagen) reckoning, förkortat ded reck, som blev död räkning på svenska.
3:15 Svar
Lat N 57° 34, 70´ Long E 011° 31, 80´
3:16 a)
Vilken kurs får du från Hätteberget till inloppet mellan Rörö och Hyppeln?
Det är inte lätt att se infarten när man angör kusten. Så här ser det ut när man närmar sig. Kan du identifiera kobben Enskär, som ligger vid inloppet, på bilden?
3:16 a) Svar
K = 140 grader. Enskär är svarta kobben till höger i bild.
3:16 b)
När man kommer från havet och angör kusten mellan Rörö och Hyppeln har man på kvällen hjälp av en enslinje. Dagtid syns den inte förrän man är relativt nära.
Vilken kurs är det i enslinjen? Se sjökortet och linjen för ensen och symbolen. Det står 2 F R och symbolen för enslinje, ≠ .
I bildens mitt syns tre master. Den vänstra hör till enslinjen, de två andra har inget med den att göra.
När vi kommer närmare ser det ut så här. Den gula tavlan är den nedre enstavlan. På kvällen lyser två fasta röda lampor.
Vi ligger här babord i enslinjen.
3:16 b) Svar
K = 98°.
3:17
Att beräkna deviationen på olika kurser hör egentligen till Kustskepparen, men samtidigt står det i bestämmelserna för Förarintyget att du skall kunna utföra en kurskontroll i en enslinje. Kan du detta, kan du också enkelt beräkna din deviation enligt formeln:
deviation = Km – Kk. Se sid 39ff i kursboken Fritidsskepparen.
Alltså: Du har i sjökortet funnit några lämpliga enslinjer (enslinje; se sid 60 i Fritidsskepparen), i vilka du kan kolla din kompass och på så sätt få veta hur stor deviationen är på aktuell kurs. Räkna med 3 graders ostligt missvisning.
Enslinje 1:
K = 005°, Kk är då = 002°. Uträkning:
K = 005° m = – (+)003° Km 002° d = ?° Kk = 002°. Deviationen blir här noll grader. Km – Kk = 0. Fortsätt på samma sätt med uppgifterna nedan.
2. K = 094°, Kk = 85°. 3. K = 186°, Kk = 180°. 4. K = 275°, Kk = 278°.
Sätt gärna in värdena för deviationen i tabellen nedan.
3:17 Svar
I enslinje 1 får du d = 0, i enslinje 2 blir d = +6, i enslinje 3 blir d = +3, i enslinje 4 blir d = -6
Sjökort 616
3:1
Studera kompassrosen i ditt övningssjökort. Hur stor är missvisningen 2021?
Bilden nedan visar kompassrosen i sjökort 414 utanför Luleå. Motsvarande kompassros finns i övningssjökorten 616 och 931.
Sjökort 931: Upplaga 27 augusti 2020: 3,6 grader ostlig (3,0 grader + 0,1 grad/år i 6 år).
Upplaga 24 sept 2012: 3,1 grad. (2,0 + 0,1 grad i 11 år)
3:2
Ändras missvisningens storlek år från år?
3:2 Svar
Ja, med ca 0,1 per år på västkusten, sjökort 931 och 0,2 grader på ostkusten, sjökort 616.
3:3
Blir missvisningen större eller mindre om du girar mot norr?
3:3 Svar
Nej den ändrar sig inte inom ett geografiskt begränsat område
3:4
Varför är det olika deviation på olika kurser?
3:4 Svar
Det beror på att de magnetiska kraftfälten ombord på båten, som påverkar kompassen, får en annan vinkel i förhållande till kompassnålen då du ändrar kurs.
3:5
”På min gamla båt hade jag en bra deviationstabell till min kompass. På min nya båt monterade jag in den gamla kompassen. Men då jag använde deviationstabellen, som hörde till kompassen, kom jag alldeles fel. Varför?”
3:5 Svar
Deviationstabellen är gjord för en specifik kompass där den sitter då. Så fort den flyttas måste man göra en ny deviationstabell.
3:6 a)
Ligger du styrbord eller babord om enslinjen?
3:6 a) Svar
Styrbord.
3:6 b)
Ska du gira styrbord eller babord för att komma in i den här enslinjen?
3:6 b) Svar
Gira babord.
Sjökort 616/6163 för frågorna 3:7 till 3:12. Sjökort 931/9313 frågor 3:13-16.
3:7 a)
Gör den här frågan i två moment. Först gör du en uppskattning av kurserna som du ser på sjökortsbilden nedan. Exempel: Från C till Älvsnabben går det västerut. Kursen är inte rakt västerut 270° utan den går något åt sydvart. ”Väst syd väst” och cirka 260° är ett helt okey svar. Fortsätt nu med de andra pilarna.
I moment två letar du upp motsvarande fyrar och farledsprick i sjökort 616 och tar ut kurserna med transportör och linjal. Jämför sedan med facit.
3:7 a) Svar
Moment 1 och 2:
Från C till Älvsnabben, VSV ≈ 260°. Rättvisande kurs K = 261°.
Från Älvsnabben till Söderhäll, NO ≈ 45°. K = 42°.
Från Söderhäll till Mysingeholms fyr, SSO ≈ 160°. K = 145°
Från Mysingeholms fyr till Mysingeholms grund (farledspricken), SV ≈ 225°. K = 217°
Från Mysingeholms grund till C, OSO ≈ 120°. K = 107°.
3:7 b)
Ta ut kursen och mät distansen från Mysingeholms grund, pricken för 0,6 meters grundet (0.7 m i sjökort från 2012) till fyren Långgarn.
’
Mysingeholms grund är utmärkt med ett grönt sidomärke. Till vänster om pricken syns öppningen mot Gåsstensfjärden norr om Utö.
3:7 b) Svar
019° – 5 sjömil.
3:7 c)
Ta ut kursen och mät distansen från Mysingeholms grund (pricken för 0.7 m grundet) till Skomakarskär.
3:7 c) Svar
142° – 2 M.
3:7 d)
Ta ut kursen och mät distansen från Mysingeholms grund, pricken för 0.6 m grundet (0,7meter i sjökort från 2012) till Tobaksholmen.
3:7 d) Svar
313° – 1,5 M.
3:8 a)
Om du från latitud N 58° 57, 50´ longitud E 018° 42, 90´ styr kurs 235° i 5,9 M, vad är djupet där du hamnar?
3:8 a) Svar
13,6 meter, Ålandsbredan (13,0 i äldre sjökort).
3:8 b)
Om du från latitud N 58° 57, 50´ longitud E 018° 42, 90´ styr kurs 235° i 5,9 sjömil, vad blir då latitud och longitud för denna plats?
3:8 b) Svar
Lat. N 58° 54, 10´ long. E 018° 33, 50´.
3:9
Sök rättvisande kurs från Lat N 58° 57, 50´ Long E 018° 42, 90´ till ostpricken Borgsbredan?
3:9 Svar
255°.
3:10
Från Lågland (Lat N 58° 51, 70´ Long E 018° 16, 20´) kryssar du i ostlig vind och i dålig sikt. Vid varje krysslag nollställer du trippmätaren på loggen och lägger ut kursen i sjökortet (=död räkning – kommer från engelskan deduced – (antagen) reckoning, förkortat ded reck, som blev död räkning på svenska) Var är du efter sista slaget? Först kurs 045° i 2 sjömil sedan 135° i 1 sjömil och slutligen 045° i 2,8 sjömil.
3:10 Svar
Invid Storskärbådan. Nu måste du slå utåt.
3:11
Vilka är de rättvisande kurserna i ledavsnitten från tvärs den gröna bojen Fl(2) 6 sek NO fyren Kycklingen till tvärs fyren Genböte?
3:11 Svar
067°, 045°, 003°
3.12
Du går med Mysingeholms tavla ens tavlan på Björkö. Din kompass visar 037°. Hur mycket fel visar kompassen? Räkna med 7° ostlig missvisning.
3:12 Svar
K= 046° Om kompassen visar 037° så är totalfelet 9°. Eftersom missvisningen angavs till +7° så blir deviationen +2°.
K= 046° – 7° = Km 039°, d= Km – Kk = 039° – 037° = + 2°.
Sjökort 931
Sjökort 931/9313, Västkusten
3:13 a)
Gör den här frågan i två moment. Först gör du en uppskattning av kurserna som du ser på sjökortsbilden nedan. Exempel: Från B till Nord-Kråkan går det mot SSO (syd syd ost). Uppskattad kurs på cirka 140° är ett helt okey svar. Fortsätt nu med de andra pilarna.
I moment två letar du upp motsvarande fyrar och fasta sjömärke i sjökort 931 (NV-hörnet) och tar ut kurserna med transportör och linjal. Jämför sedan med facit.
3:13 a) Svar
Moment 1 och 2:
Från B till Nord-Kråkan, SO ≈ 140°. Rättvisande kurs K = 147°.
Från Nord-Kråkan till Skallen, NO ≈ 45°. K = 38°.
Från Skallen till Pater Noster, V ≈ 280°. K = 276°.
Från Pater Noster till Hätteberget, S ≈ 190°. K = 187°.
Från Hätteberget till B, ONO ≈ 60°. K = 63°.
3:13 b)
Ta ut kurser och distanser från Gäveskär, sjökort 9313, till Dynholmens fasta sjömärken, No 4.
3:13 b) Svar
K=222° dist.=0,35 M
Dynholmens fasta sjömärke No 4.
3:13 c)
Ta ut kurser och distanser från Gäveskär, sjökort 9313, till Vasskärsgrund. Fyren Vasskärsgrund är den röda punkten till vänster om Böttö. Bilden är tagen från SV. Se sjökortet.
3:13 c) Svar
K=253° dist.=1,6 sjömil.
3:13 d)
Ta ut kurser och distanser från Gäveskär, sjökort 9313, till Stora Varholmens fyr
3:13 d) Svar
K=312 dist.=3,0 M
3:13 e)
Ta ut kurser och distanser från Gäveskär, sjökort 9313, till Bocken fasta sjömärke (vänster i bild). Till höger skymtar ostbojen.
3:13 e) Svar
K=15 dist.=0,87 M
3:13 f)
Bilden visar två fasta sjömärken som står på ön Fotö. Bilden är tagen från södra hamnen på Hönö och söderut. På sjökortsbilden (sjökort 931) nedan finns de båda tornen inte med, se vid pilen. Varför är det så?
Foto Mikael Berggren, Göteborg.
3:13 f) Svar
Området ligger innanför den gröna breda linjen som betyder ”inom detta område finns det sjökort i bättre skala som ska användas.” Här gäller alltså sjökort nr. 9313 i skala 1:25 000. Se sjökortet nedan som är från 9313. De fasta sjömärkerna finns på Fotös nordvästra hörn, Tå udde.
Bilden i frågan är från sjökort 931. Köper du Båtsportkort är både sjökort 931 och 9313 med.
3:14
Om du från position N 57° 45, 80´ E 011° 26, 30´ styr K=16° i 25 minuter i 12 knop. Var hamnar du då? Ange din position i latitud och longitud.
3:14 Svar
N 57° 50, 60 E 011° 28, 80´ (12 x 25/60 =5M)
3:15
Från Vanguards grund kryssar du mot NV. Var befinner du dig enligt död räkning* efter följande slag?
1) K= 290°, logg 153,7 M. Loggen står på 152,3 sjömil vid bojen. 2) K= 020°, logg 155,0 M 3) K= 290°, logg 158,6 M
Vid varje krysslag nollställer du trippmätaren på loggen och lägger ut kursen i sjökortet.
Var är du efter sista slaget? Först kurs 290° i 0,4 sjömil sedan 020° i 1,3 sjömil och slutligen 290° i 3,6 sjömil.
*död räkning – kommer från engelskan deduced – (antagen) reckoning, förkortat ded reck, som blev död räkning på svenska.
3:15 Svar
Lat N 57° 34, 70´ Long E 011° 31, 80´
3:16 a)
Vilken kurs får du från Hätteberget till inloppet mellan Rörö och Hyppeln?
Det är inte lätt att se infarten när man angör kusten. Så här ser det ut när man närmar sig. Kan du identifiera kobben Enskär, som ligger vid inloppet, på bilden?
3:16 a) Svar
K = 140 grader. Enskär är svarta kobben till höger i bild.
3:16 b)
När man kommer från havet och angör kusten mellan Rörö och Hyppeln har man på kvällen hjälp av en enslinje. Dagtid syns den inte förrän man är relativt nära.
Vilken kurs är det i enslinjen? Se sjökortet och linjen för ensen och symbolen. Det står 2 F R och symbolen för enslinje, ≠ .
I bildens mitt syns tre master. Den vänstra hör till enslinjen, de två andra har inget med den att göra.
När vi kommer närmare ser det ut så här. Den gula tavlan är den nedre enstavlan. På kvällen lyser två fasta röda lampor.
Vi ligger här babord i enslinjen.
3:16 b) Svar
K = 98°.
3:17
Att beräkna deviationen på olika kurser hör egentligen till Kustskepparen, men samtidigt står det i bestämmelserna för Förarintyget att du skall kunna utföra en kurskontroll i en enslinje. Kan du detta, kan du också enkelt beräkna din deviation enligt formeln:
deviation = Km – Kk. Se sid 39ff i kursboken Fritidsskepparen.
Alltså: Du har i sjökortet funnit några lämpliga enslinjer (enslinje; se sid 60 i Fritidsskepparen), i vilka du kan kolla din kompass och på så sätt få veta hur stor deviationen är på aktuell kurs. Räkna med 3 graders ostligt missvisning.
Enslinje 1:
K = 005°, Kk är då = 002°. Uträkning:
K = 005° m = – (+)003° Km 002° d = ?° Kk = 002°. Deviationen blir här noll grader. Km – Kk = 0. Fortsätt på samma sätt med uppgifterna nedan.
2. K = 094°, Kk = 85°. 3. K = 186°, Kk = 180°. 4. K = 275°, Kk = 278°.
Sätt gärna in värdena för deviationen i tabellen nedan.
3:17 Svar
I enslinje 1 får du d = 0, i enslinje 2 blir d = +6, i enslinje 3 blir d = +3, i enslinje 4 blir d = -6
Kapitel 4Sjökort 616 & 931
4:1
Kan du veta på vilken sida om en grön prick du skall gå, om du inte har något kort och inte vet farledens huvudriktning?
4:1 Svar
Nej. Leta efter den här pilen i sjökortet. Den visar farledens huvudriktning. Går du i pilens riktning ska du ha grönt om styrbord och röda prickar på babords sida.
4:2 a)
Står alltid fasta sjömärken på rätt ställe?
4:2 a) Svar
Ja, det hörs på namnet. De är fixerade på plats. Bilden visar Kalvens fasta sjömärke (stångmärke) på Kalven väst om Göteborg.
4:2 b)
Står alltid flytande sjömärken på rätt ställe?
4:2 b) Svar
Nej, de kan ha flyttat sig på grund av påsegling, på våren efter islossningen eller vid kraftig ström.
4:3
Placera farledsprickar vid grunden utmed farleden på bifogat arbetsblad Se här…
4:3 Svar
Jämför svaret med bok och sjökort.
4:4
Vad innebär begreppet ”säker fart”?
4:4 Svar
Jämför Internationella sjövägsreglerna kapitel B regel 6, bilaga 1 sid 211 i Fritidsskepparen.
4:5
Hur kan du avgöra om du styr kollisionskurs med en mötande båt?
4:5 Svar
Genom kontroll av bäringen till mötande båt. Förändras inte denna styr du kollisionskurs.
4:6
Du seglar med en stor genua, som skymmer sikten förut om styrbord. Vad har du att tänka på?
4:6 Svar
Extra utkik om styrbord. jfr Internationella sjövägsreglerna kapitel B regel 5, bilaga 1.
4:7 a)
Vad föreställer bilden och hur utmärks detta i sjökortet?
4:7 a) Svar
Ett fast sjömärke. Tidigare kallades detta för kummel, Kl
4:7 b)
Vad visar bilden och hur utmärks det i sjökortet?
4:7 b) Svar En ledfyr och ett fast sjömärke till höger om fyren. Symbolen för fast sjömärke ser du något till vänster om fyren i sjökortsbilden nedan. Fyren markeras med en stjärna.
4:7 c)
Vad är det för sjömärke på bilden och hur utmärks detta i sjökortet?
4:7 c) Svar
Grön lysboj
4:7 d)
Vad föreställer bilden? Ibland står det BY bredvid. Hur ser det ut i sjökortet?
4:7 d) Svar
Nordprick, står norr om grund. BY = black yellow
4:7 e)
Vad föreställer bilden och hur utmärks detta i sjökortet?
4:7 e) Svar
YBY, yellow black yellow, västprick
4:7 f)
Plötsligt dyker denna blå/gula boj upp framför dig.
Vad betyder den och vad gör du?
4:7 f) Svar
Nytt hinder, vrakutprickning. Stoppa och ta reda på din position. Passera med stor försiktighet, du vet inte var den eventuella farligheten ligger.
4:7 g)
På en ö i ett sjökort ser du följande symbol och förkortningar. Vad betyder de och vad är den praktiska nyttan för dig?
4:7 g) Svar
Svarta symbolen visar att det finns ett fast sjömärke på ön. Bn = beacon = märke. Mk står för ”märke” och är oftast en målad fläck på berget. Fasta sjömärket och den målade fläcken gör det enkelt att fastställa att ”just den ön är den ön” bland andra öar.
Frågor för sjökort 616/6193. 931, västkusten, se längre ned 4:11ff.
4:8 a)
En farled utmärks med hänsyn till ett fastställt djupgående. Kontrollera i farleden från Gålö fyr till Genböte fyr för vilka grund och djupmärkena står.
4:8 a) Svar
Röd prick om BB-8,3 m, grön boj om SB – 10 m kurvan, röd prick om BB-10 m kurvan, röd boj om BB – 8,1 m grund, grön prick om SB – 10,9 och 8,3 m grund, röd boj om BB – 7,8 m
4:8 b)
En farled utmärks med hänsyn till ett fastställt djupgående. Behöver du som fritidsbåtägare alltid följa leden?
4:8 b) Svar
Nej, jag bör hålla mig väl styrbord i farleden och kan i detta fall ta pricken på ”fel” sida. Jag skall dock alltid följa med i kortet.
Streckad linje är farleden. Blå linje är vår färd. Här finns det ingen anledning att ha pricken på ”rätt sida” eftersom grundet är lokalt och det finns gott om utrymme på styrbordssidan. Röd linje visar vad förstäven på båten pekar mot.
4:8 c)
En farled utmärks med hänsyn till ett fastställt djupgående. Vilket djupgående tillåter Ryssundet mellan Utö och Rånö?
Ryssundet från söder.
4:8 c) Svar
2,5 meter.
4:8 d)
Vilket sjökort bör du navigera efter i och vid Ryssundet?
4:8 d) Svar
Sjökort nr. 6162
4:8 e)
Du går i farleden söderut från Ornöhuvud ned mot Kymmendö. På bilden till vänster ser du en skylt som anger fartbegränsning. Vilken högsta fart är tillåten i sundet? Se i sjökort 6163.
4:8 e) Svar
8 knop. På Kymmendös ostsida står August Strindbergs skrivarstuga. Den står ett 30-tal meter från vattnet, men är svår att se från sjön. Det påstås att Strindberg byggde den tillsammans med en dräng från gården.
4:8 f)
Du går in till Utö för natten. Vilken färg har prickarna på din babordssida?
4:8 f) Svar
Röda.
4:9
Utanför inloppet till Utö gästhamn finns det sex väderstrecks-märken, som utmärker grund. Två typer finns det dubbelt av. Vilka?
4:9 Svar
Två västmärken, två ostmärken.
4:10 a)
Hur djupt är sundet mellan stora och lilla Segholmen (N 59° 06, 55´ E 018° 25, 25´) ?
4:10 a) Svar
1,6 meter
4:10 b)
Över sundet mellan stora och lilla Segholmen (N 59° 06, 55´ E 018° 25, 25´) hänger en kraftledning. Hur hög är segelfriat över vattnet går kabeln (”segelfri” höjd under kabeln)?
4:10 b) Svar
8 meter.
4:10 b)
Över sundet mellan stora och lilla Segholmen (N59° 06, 55´ E018° 25, 25´) hänger en kraftledning. Hur hög är den? Vad menas med segelfri höjd?
4:10 b) Svar
8 meter. Med segelfri höjd menas höjden till kraftledningen vid medelhögvatten med ett säkerhetsavstånd på 1,5 – 2,5 meter beroende på ledningens spänning.
Sjökort 931 Västkusten
4:11 a)
För vad varnar utmärkningen mellan Donsö Svartskär och Donsö Huvud?
4:11 a) Svar
Röd prick om BB – 1,7 meters grund, grön prick om SB – 5,8 och 2,9 meters grund och röd prick 1,8 mitt emot fyren Donsöhuvud.
4:11 b)
Vilket djupgående tillåter farleden mellan Öckerö och Hönö?
4:11 b) Svar
1,5 meter.
4:11 c)
Du går nordvästvart i farleden norr om Hönö. Vilken färg har prickarna på din babordssida?
4:11 c) Svar
Gröna.
4:11 d)
Du kommer in från Trubaduren och ska vid Buskärs Knöte fortsätta norrut. Vad händer med utmärkningen när du närmar dig Stora Varholmen?
4:11 d) Svar
Farleden byter huvudriktning. Röda sidomärken på styrbords sida och de gröna ska du ha om babord.
4:11 e)
Vilka mått gäller för passage under Älvsborgsbron?
4:11 e) Svar
Höjd = 45 meter, bredd = 100 meter.
4:11 f)
Vad menas med segelfri höjd (t.ex. under en bro)
4:11 f) Svar
Med segelfri höjd menas höjden till kraftledningen vid medelhögvatten med ett säkerhetsavstånd på 1,5 – 2,5 meter beroende på ledningens spänning.
4:12 a)
På vilken sida om grunden står lysbojen Gamla Gumman (norr om Trubaduren)?
4:12 a) Svar
Syd om grund.
4:12 b)
På vilken sida om grunden står lysbojen Sänkberget (NO om Trubaduren)?
4:12 b) Svar
Väst om grund.
4:12 c)
På vilken sida om grunden står pricken Yttre Skapholmen (ost Eggskär)?
4:12 c) Svar
Väst om grund.
4:12 d)
En farled utmärks med hänsyn till ett fastställt djupgående. Behöver du som fritidsbåtägare alltid följa leden?
4:12 d) Svar:
Nej, jag bör hålla mig väl styrbord i farleden och kan i detta fall ta pricken på ”fel” sida. Jag skall dock alltid följa med i kortet.
Streckad linje är farleden. Blå linje är vår färd. Här finns det ingen anledning att ha pricken på ”rätt sida” eftersom grundet är lokalt och det finns gott om utrymme på styrbordssidan. Röd linje visar vad förstäven på båten pekar mot.
4:13
Du kommer in mot land via leden från Donsö Svartskär och girar norröver vid Donsö Huvud. Vad ska du observera med tanke på utmärkningen?
4:13 Svar
Farledens huvudriktning ändras. Röda prickar på din styrbordssida och gröna på babordssidan. Observera den röda pricken i bildens högra del.
4:14 Arbetsblad
Sätt in rätt sjömärke på respektive nummer. Jämför sjökort och boken.
Sjökort 616
4:1
Kan du veta på vilken sida om en grön prick du skall gå, om du inte har något kort och inte vet farledens huvudriktning?
4:1 Svar
Nej. Leta efter den här pilen i sjökortet. Den visar farledens huvudriktning. Går du i pilens riktning ska du ha grönt om styrbord och röda prickar på babords sida.
4:2 a)
Står alltid fasta sjömärken på rätt ställe?
4:2 a) Svar
Ja, det hörs på namnet. De är fixerade på plats. Bilden visar Kalvens fasta sjömärke (stångmärke) på Kalven väst om Göteborg.
4:2 b)
Står alltid flytande sjömärken på rätt ställe?
4:2 b) Svar
Nej, de kan ha flyttat sig på grund av påsegling, på våren efter islossningen eller vid kraftig ström.
4:3
Placera farledsprickar vid grunden utmed farleden på bifogat arbetsblad Se här…
4:3 Svar
Jämför svaret med bok och sjökort.
4:4
Vad innebär begreppet ”säker fart”?
4:4 Svar
Jämför Internationella sjövägsreglerna kapitel B regel 6, bilaga 1 sid 211 i Fritidsskepparen.
4:5
Hur kan du avgöra om du styr kollisionskurs med en mötande båt?
4:5 Svar
Genom kontroll av bäringen till mötande båt. Förändras inte denna styr du kollisionskurs.
4:6
Du seglar med en stor genua, som skymmer sikten förut om styrbord. Vad har du att tänka på?
4:6 Svar
Extra utkik om styrbord. jfr Internationella sjövägsreglerna kapitel B regel 5, bilaga 1.
4:7 a)
Vad föreställer bilden och hur utmärks detta i sjökortet?
4:7 a) Svar
Ett fast sjömärke. Tidigare kallades detta för kummel, Kl
4:7 b)
Vad visar bilden och hur utmärks det i sjökortet?
4:7 b) Svar En ledfyr och ett fast sjömärke till höger om fyren. Symbolen för fast sjömärke ser du något till vänster om fyren i sjökortsbilden nedan. Fyren markeras med en stjärna.
4:7 c)
Vad är det för sjömärke på bilden och hur utmärks detta i sjökortet?
4:7 c) Svar
Grön lysboj
4:7 d)
Vad föreställer bilden? Ibland står det BY bredvid. Hur ser det ut i sjökortet?
4:7 d) Svar
Nordprick, står norr om grund. BY = black yellow
4:7 e)
Vad föreställer bilden och hur utmärks detta i sjökortet?
4:7 e) Svar
YBY, yellow black yellow, västprick
4:7 f)
Plötsligt dyker denna blå/gula boj upp framför dig.
Vad betyder den och vad gör du?
4:7 f) Svar
Nytt hinder, vrakutprickning. Stoppa och ta reda på din position. Passera med stor försiktighet, du vet inte var den eventuella farligheten ligger.
4:7 g)
På en ö i ett sjökort ser du följande symbol och förkortningar. Vad betyder de och vad är den praktiska nyttan för dig?
4:7 g) Svar
Svarta symbolen visar att det finns ett fast sjömärke på ön. Bn = beacon = märke. Mk står för ”märke” och är oftast en målad fläck på berget. Fasta sjömärket och den målade fläcken gör det enkelt att fastställa att ”just den ön är den ön” bland andra öar.
Frågor för sjökort 616/6193. 931, västkusten, se längre ned 4:11ff.
4:8 a)
En farled utmärks med hänsyn till ett fastställt djupgående. Kontrollera i farleden från Gålö fyr till Genböte fyr för vilka grund och djupmärkena står.
4:8 a) Svar
Röd prick om BB-8,3 m, grön boj om SB – 10 m kurvan, röd prick om BB-10 m kurvan, röd boj om BB – 8,1 m grund, grön prick om SB – 10,9 och 8,3 m grund, röd boj om BB – 7,8 m
4:8 b)
En farled utmärks med hänsyn till ett fastställt djupgående. Behöver du som fritidsbåtägare alltid följa leden?
4:8 b) Svar
Nej, jag bör hålla mig väl styrbord i farleden och kan i detta fall ta pricken på ”fel” sida. Jag skall dock alltid följa med i kortet.
Streckad linje är farleden. Blå linje är vår färd. Här finns det ingen anledning att ha pricken på ”rätt sida” eftersom grundet är lokalt och det finns gott om utrymme på styrbordssidan. Röd linje visar vad förstäven på båten pekar mot.
4:8 c)
En farled utmärks med hänsyn till ett fastställt djupgående. Vilket djupgående tillåter Ryssundet mellan Utö och Rånö?
Ryssundet från söder.
4:8 c) Svar
2,5 meter.
4:8 d)
Vilket sjökort bör du navigera efter i och vid Ryssundet?
4:8 d) Svar
Sjökort nr. 6162
4:8 e)
Du går i farleden söderut från Ornöhuvud ned mot Kymmendö. På bilden till vänster ser du en skylt som anger fartbegränsning. Vilken högsta fart är tillåten i sundet? Se i sjökort 6163.
4:8 e) Svar
8 knop. På Kymmendös ostsida står August Strindbergs skrivarstuga. Den står ett 30-tal meter från vattnet, men är svår att se från sjön. Det påstås att Strindberg byggde den tillsammans med en dräng från gården.
4:8 f)
Du går in till Utö för natten. Vilken färg har prickarna på din babordssida?
4:8 f) Svar
Röda.
4:9
Utanför inloppet till Utö gästhamn finns det sex väderstrecks-märken, som utmärker grund. Två typer finns det dubbelt av. Vilka?
4:9 Svar
Två västmärken, två ostmärken.
4:10 a)
Hur djupt är sundet mellan stora och lilla Segholmen (N 59° 06, 55´ E 018° 25, 25´) ?
4:10 a) Svar
1,6 meter
4:10 b)
Över sundet mellan stora och lilla Segholmen (N 59° 06, 55´ E 018° 25, 25´) hänger en kraftledning. Hur hög är segelfriat över vattnet går kabeln (”segelfri” höjd under kabeln)?
4:10 b) Svar
8 meter.
4:10 b)
Över sundet mellan stora och lilla Segholmen (N59° 06, 55´ E018° 25, 25´) hänger en kraftledning. Hur hög är den? Vad menas med segelfri höjd?
4:10 b) Svar
8 meter. Med segelfri höjd menas höjden till kraftledningen vid medelhögvatten med ett säkerhetsavstånd på 1,5 – 2,5 meter beroende på ledningens spänning.
Sjökort 931
Sjökort 931 Västkusten
4:11 a)
För vad varnar utmärkningen mellan Donsö Svartskär och Donsö Huvud?
4:11 a) Svar
Röd prick om BB – 1,7 meters grund, grön prick om SB – 5,8 och 2,9 meters grund och röd prick 1,8 mitt emot fyren Donsöhuvud.
4:11 b)
Vilket djupgående tillåter farleden mellan Öckerö och Hönö?
4:11 b) Svar
1,5 meter.
4:11 c)
Du går nordvästvart i farleden norr om Hönö. Vilken färg har prickarna på din babordssida?
4:11 c) Svar
Gröna.
4:11 d)
Du kommer in från Trubaduren och ska vid Buskärs Knöte fortsätta norrut. Vad händer med utmärkningen när du närmar dig Stora Varholmen?
4:11 d) Svar
Farleden byter huvudriktning. Röda sidomärken på styrbords sida och de gröna ska du ha om babord.
4:11 e)
Vilka mått gäller för passage under Älvsborgsbron?
4:11 e) Svar
Höjd = 45 meter, bredd = 100 meter.
4:11 f)
Vad menas med segelfri höjd (t.ex. under en bro)
4:11 f) Svar
Med segelfri höjd menas höjden till kraftledningen vid medelhögvatten med ett säkerhetsavstånd på 1,5 – 2,5 meter beroende på ledningens spänning.
4:12 a)
På vilken sida om grunden står lysbojen Gamla Gumman (norr om Trubaduren)?
4:12 a) Svar
Syd om grund.
4:12 b)
På vilken sida om grunden står lysbojen Sänkberget (NO om Trubaduren)?
4:12 b) Svar
Väst om grund.
4:12 c)
På vilken sida om grunden står pricken Yttre Skapholmen (ost Eggskär)?
4:12 c) Svar
Väst om grund.
4:12 d)
En farled utmärks med hänsyn till ett fastställt djupgående. Behöver du som fritidsbåtägare alltid följa leden?
4:12 d) Svar:
Nej, jag bör hålla mig väl styrbord i farleden och kan i detta fall ta pricken på ”fel” sida. Jag skall dock alltid följa med i kortet.
Streckad linje är farleden. Blå linje är vår färd. Här finns det ingen anledning att ha pricken på ”rätt sida” eftersom grundet är lokalt och det finns gott om utrymme på styrbordssidan. Röd linje visar vad förstäven på båten pekar mot.
4:13
Du kommer in mot land via leden från Donsö Svartskär och girar norröver vid Donsö Huvud. Vad ska du observera med tanke på utmärkningen?
4:13 Svar
Farledens huvudriktning ändras. Röda prickar på din styrbordssida och gröna på babordssidan. Observera den röda pricken i bildens högra del.
4:14 Arbetsblad
Sätt in rätt sjömärke på respektive nummer. Jämför sjökort och boken.
Kapitel 5Sjökort 616 & 931
Kapitel 5
5:1
Enslinjer används ofta när man navigerar, men vad är en enslinje?
5:1 Svar
En enslinje är förlängningen av en rät linje som går genom två ensmärken (två punkter t.ex två tavlor, två fyrar, två uddar). Oftast visar de en vattenväg som är fri från grund när de är ens. Går man utanför enslinjen kan det finnas grund. Enslinjer kan också markera var en rör- eller elkabel ligger.
5:2 a)
Vad menas med frimärke när vi navigerar?
5:2 a) Svar
En gränslinje eller en enslinje som gränsar mot någon farlighet t.ex en bränning. Frimärke är en egen konstruerad enslinje som leder dig fri från ett eller flera grund. Undre bilden visar hur det kan se ut från båten.
5:2 b)
Vad menas med girpunkt?
5:2 b) Svar
En punkt i din kurslinje/farled, där du ändrar kurs. Girpunkten kan bestämmas genom passage av en fyr, boj eller en enslinje. Girpunkter (waypoints) används ofta vid navigering med navigator.
5:2 c)
Vad är en förbindelselinje?
5:2 c) Svar
Om man styr på en tänkt linje mot till exempel en fyr och har ett riktmärke akterut, kanske en farledsboj eller mindre ö/kobbe, kan man säga att dessa två objekt bildar en tänkt förbindelselinje mellan sig. Om båten driver från den tänkta linjen styr du slarvigt, har en avdrift på grund av vind eller att vattenmassan förflyttar sig på grund av ström.
5:3 a)
Om en segelbåt seglar om en motorbåt, vem ska då väja?
5:3 a) Svar
Segelbåten är upphinnande och ska väja även fast det blir en närsituation mellan motorbåt och segelbåt. Har segelbåten motorn igång och propellern driver båten framåt och seglen hissade (motorseglar) räknas segelbåten som motorbåt. I det här fallet skulle ändå segelbåten väja eftersom den är upphinnande.
5:3 b)
Titta på segelbåten, seglar den för styrbords eller babords halsar?
5:3 b) Svar
Den seglar för babords halsar. Vinden kommer in på babordssidan och bommen är på styrbordssidan. Det är var vinden kommer in från som avgör vilken hals man seglar för. Bommens placering ger svaret.
5:3 c)
Den här segelbåten seglar vi ikapp. Vem väjer?
5:3 c) Svar
Vi, upphinnande väjer alltid.
5:3 d)
Vi har vinden in på babordssidan och vi möter den här båten på kollisionskurs. Vem ska väja?
5:3 d) Svar
Vi ska väja därför att vi har vinden in på babords sida. Den båt vi möter har vinden in på styrbords sida ”och hon styr vidare på sin kurs.”
5:3 e)
Den här segelbåten har kurs 45 grader. Vi har kurs 315 grader. Vinden är nordlig. Vi ser den här båten på vår babordssida. Vem väjer?
5:3 e) Svar
Den andra båten. Den har vinden in på babords sida. Vi har vinden in på styrbords sida. Minnesregel ”vinden in i höger öra är det bara att tuta och köra.” Nåja, men det gäller oftast under förutsättning att du tittar framåt så att vinden kommer i rätt öra.
5:4
Två motorbåtar, A och B, möts på skärande kurs. A är väjningsskyldig, men visar inga tecken på att hålla undan. Du kör båten B, vad ska du göra?
5:4 Svar
A ska göra tydlig manöver i god tid som visar att hon uppfattat att hon ska väja, regel 8. Om A inte reagerar avger jag (båten B) uppmärksamhetssignal med fem korta signalljud, regel 34d. Båt B ska behålla kurs och fart, men om A inte gör någon manöver ska jag (B) vidta åtgärd för att undvika kollision. Regel 17.
5:5
Måste en fritidsbåt, 9 m lång, vara utrustad med ljudsignalutrustning?
5:5 Svar
Ja, det ska finnas någon form av anordning för att kunna avge effektiv ljudsignal.
5:6
Du håller just på att backa ut från en bryggplats i en gästhamn. Ett par andra båtar är på väg in. Avger du någon signal? I så fall vilken?
5:6 Svar
Ja, tre korta signaler, • • •
5:7
Hur påverkas din GPS-mottagare av antennens placering?
5:7 Svar
Fri horisont är bäst. En människa som skymmer en GPS-antenn kan blockera inkommande signaler. Även mobiltelefon och radar kan störa din GPS-signal.
5:8
Bilden visar en skärmdump från Garmins navigator, men vad ser vi egentligen?
Den breda violetta linjen, vad visar den?
Sväng 3 i violetta linjen, vad betyder det?
Hur långt ifrån rutten befinner sig båten?
Vilken fart gör vi över grund, Fög?
Vad är vår fart enligt loggen?
Vad kan det bero på att värdena i d) och e) ovan skiljer sig åt?
Framför båtsymbolen ser vi två vektorer. Den vänstra är svart, den högra är blå. Vad visar dessa två vektorer?
Varför skiljer sig värdena åt i fråga g) ovan?
Om båten hade följt rutten och befunnit sig på violetta linjen, hur stor skulle då nästa gir vara och åt vilket håll?
Bakom båtsymbolen finns det svartvita streck. Vad visar de?
5:8 Svar
Vår utlagda rutt.
Visar den tredje giren utmed vår rutt.
164 meter åt höger (R = right) om rutten.
Anges som GPS-fart 4,84 knop.
Loggen visar 4,57 knop, vår fart genom vattnet.
Det kan vara en svag medström eller så är loggen, Fgv, inte riktigt rätt kalibrerad.
Den svarta till vänster är en förlängning av långskeppslinjen på båten och visar vår stävade kurs, kurs från kompassen, 303° inklusive missvisningen M. Den högra blå visar GPS-kurs, Kurs över grund, Kög 317° inklusive missvisning M.
Båten har en avdrift på 14° åt styrbord på grund av vind eller ström.
44° åt styrbord. Anges som ”Nästa sväng 44° s.” längst ned till höger i bilden.
Båtens historiska färdspår.
Sjökortsuppgifter 616/6163 till och med fråga 5:13.
Fråga 5:14 sjökortsuppgifter 931/9313.
Fråga 5:9 Du går i farleden på Mysingen på kurs 040° och ser monumentet Älvsnabben i riktning babord 030°. Samtidigt har du Svartklippan rätt ut om babord. Var är du?
5:9 Svar
Mitt i farleden och passerar den sydliga varningslinjen för ankring förbjuden (N 58° 57,90´ E 018° 10,95´)
5:10
Du går i farleden på Mysingen på kurs 040° och ser monumentet Älvsnabben i riktning babord 030°. Samtidigt har du Svartklippan rätt ut om babord. Kan du på detta ställe ange ditt läge än mer exakt?
5:10 Svar
Genom att pejla monumentet i bäring 010 och Svartklippan i bäring 310
5:11 a)
Du har en tavla på Björkö (SV Ornö) och en tavla på Mysingsholm. Vilken kurs har du i denna enslinje när Du styr nordvart?
5:11 a) Svar
046°.
5:11 b)
Du har en tavla på Björkö (SV Ornö) och en tavla på Mysingsholm. Vilken kurs har du i denna enslinje? Vad blir då kontrakursen?
5:11 b) Svar
226°. Kontrakursen är 046°.
5:12
I kort 6163 bildar tavlorna på S Genböte med fyren Riksdalerskäret såväl en enslinje som frimärken. För vilka grund friar frimärkena?
5:12 Svar
Grundet 8,1 meter röd boj och grundet vid gröna pricken.
5:13
När du pejlar med en kompass är det Bm, bäring missvisning, som vi avläser på kompassen. Missvisning finns alltid i kompassen i svenska farvatten. Bm rättas till B på precis samma sätt som Km rättas till K. Exempel: Avläst Bm 125° + missvisning 7° = B 132° som läggs ut i sjökortet.
a) Du pejlar fyren Örngrund i Bm 287° och fyren Östra Röko i Bm 007°. Missvisning 7°. Var befinner du dig?
b) Du befinner dig ute på Jungfrufjärden och skall försöka hitta ner till sundet vid Ornö huvud (svårt att urskilja öppningen). Du får ett säkert läge genom att pejla fyren Genböte i bäring magnetisk, Bm 261° och Stora Lökholmens fasta sjömärke i bäring Bm 123°. Missvisning ostlig + 7°. Vilken rättvisande kurs sätter du för att säkert hitta mynningen till Kymmendö sund?
5:13 Svar
a) Alldeles norr om nordpricken Nygrund. Örngrund Bm 287° rättas för missvisning + 7° = B 294° och Östra Röko Bm 007° + missvisning 7° = B 014°.
b) 240°, det gäller att gå fri Håkans grund. Genböte rättas Bm 261° + missvisning 7° = B 268°. Stora Lökholmen Bm 123° + missvisning 7° = B 130°.
Sjökort 931 Västkusten
5:14 a)
Du pejlar Hätteberget i bäring 353° och Stora Pölsan i 140°. Vilken djupkurva finns i närheten?
Hättebergets fyr på långt håll.
5:14 a) Svar
50 meter.
5:14 b)
När du pejlar med en kompass är det Bm, bäring missvisning, som vi avläser på kompassen. Missvisning finns alltid i kompassen i svenska farvatten. Bm rättas till B på precis samma sätt som Km rättas till K. Exempel: Avläst Bm 125° + missvisning 7° = B 132° som läggs ut i sjökortet. OBS, rätta bara när Bm anges, inte om det står B i frågan.
Du pejlar Hätteberget i bäring Bm 349° och Stora Pölsan i bäring Bm 136°. Missvisning + 4°. Ange latitud och longitud för platsen.
Fyren Stora Pölsan till höger. Till vänster skymtar Lilla Pölsan.
5:14 b) Svar
Lat N 57° 48, 50´ Long E 011° 28, 40´. Hätteberget Bm 349° rättas + 4° missvisning till = B 353° och Stora Pölsan Bm 136° + missvisning 4° = B 140°. Det är respektive B som läggs ut i kortet.
5:14 c)
Du pejlar Hätteberget i bäring 353 och Stora Pölsan i 140. Kan du lita på din position?
5:14 c) Svar
Tveksamt. Vinkeln är för stor mellan pejlingarna.
5:15
Du pejlar Hätteberget i bäring 353° och Stora Pölsan i 140°. Ange din position på ett annat sätt.
5:15 Svar
T.ex. Stora Pölsan i bäring 140°, avstånd 2,75 sjömil.
5:16
Du styr K=045° från Hätteberget och pejlar Skallen i bäring 113°. Ange ditt läge i bäring och avstånd till Åstols fyr.
Skallen ens Carlstens fästning på Marstrandsön.
5:16 Svar
Bäring 055°, avstånd 2,4 sjömil.
5:17 a)
Du är på väg hem från Danmark och angör kusten syd om Göteborg. Klockan 14.30 pejlar du Trubaduren i bäring 050° och Tistlarnas fyr i 100°.
Du styr vidare och klockan 15.15 pejlar du Trubaduren i bäring 025° och fyren på Tistlarna i 125°.
Vad är din position vid det senare tillfället (kl. 15.15)?
Trubadurens fyr.
5:17 a) Svar
Lat. N 57º 33, 35´ och Long. E 011º 36, 30´.
OBS. Notera att ost ”O” är skrivet som E ”East”. Anledningen är att navigatorerna alltid anger ost som ”east” och därför är det lika bra att vänja sig med ”E” i stället för ”O”. Båda är lika rätt på skrivningar, men ”E” är bara rätt i navigatorer.
5:17 b)
Vilken var din kurs mellan första och andra pejlingen?
5:17 b) Svar
067°.
5:17 c)
Vilken fart har du haft mellan första och andra pejlingen i a)?
Vilken kurs bör du styra för att passera Donsö Svartskär 0,2 M om babord? Ta hänsyn till 5 graders avdrift för nordlig vind.
5:17 d) Svar
062°. Rättvisande kurs K är 067°. Nordlig vind vill trycka båten åt styrbord (söder), du måste hålla upp 5°. 67° – 5° = 62°. Observera att dina svar kanske inte stämmer på graden (vilket är vanligt i denna typ av uppgifter), men uträkningen måste vara rätt. Således ingen fara om din K blev tex 69° och kursen 64° när du håller upp mot vinden.
5:17 e)
Hur dags kan du beräkna att du är framme vid Donsö Svartskär om du kan hålla farten 5 knop?
5:17 e) Svar
Efter ca 50 minuter.
Uträkning: Distansen är 4,2 sjömil. Fart 5 knop. 4,2/5 x 60 = 50,4 vilket gör ungefär 50 minuter.
Sjökort 616
Kapitel 5
5:1
Enslinjer används ofta när man navigerar, men vad är en enslinje?
5:1 Svar
En enslinje är förlängningen av en rät linje som går genom två ensmärken (två punkter t.ex två tavlor, två fyrar, två uddar). Oftast visar de en vattenväg som är fri från grund när de är ens. Går man utanför enslinjen kan det finnas grund. Enslinjer kan också markera var en rör- eller elkabel ligger.
5:2 a)
Vad menas med frimärke när vi navigerar?
5:2 a) Svar
En gränslinje eller en enslinje som gränsar mot någon farlighet t.ex en bränning. Frimärke är en egen konstruerad enslinje som leder dig fri från ett eller flera grund. Undre bilden visar hur det kan se ut från båten.
5:2 b)
Vad menas med girpunkt?
5:2 b) Svar
En punkt i din kurslinje/farled, där du ändrar kurs. Girpunkten kan bestämmas genom passage av en fyr, boj eller en enslinje. Girpunkter (waypoints) används ofta vid navigering med navigator.
5:2 c)
Vad är en förbindelselinje?
5:2 c) Svar
Om man styr på en tänkt linje mot till exempel en fyr och har ett riktmärke akterut, kanske en farledsboj eller mindre ö/kobbe, kan man säga att dessa två objekt bildar en tänkt förbindelselinje mellan sig. Om båten driver från den tänkta linjen styr du slarvigt, har en avdrift på grund av vind eller att vattenmassan förflyttar sig på grund av ström.
5:3 a)
Om en segelbåt seglar om en motorbåt, vem ska då väja?
5:3 a) Svar
Segelbåten är upphinnande och ska väja även fast det blir en närsituation mellan motorbåt och segelbåt. Har segelbåten motorn igång och propellern driver båten framåt och seglen hissade (motorseglar) räknas segelbåten som motorbåt. I det här fallet skulle ändå segelbåten väja eftersom den är upphinnande.
5:3 b)
Titta på segelbåten, seglar den för styrbords eller babords halsar?
5:3 b) Svar
Den seglar för babords halsar. Vinden kommer in på babordssidan och bommen är på styrbordssidan. Det är var vinden kommer in från som avgör vilken hals man seglar för. Bommens placering ger svaret.
5:3 c)
Den här segelbåten seglar vi ikapp. Vem väjer?
5:3 c) Svar
Vi, upphinnande väjer alltid.
5:3 d)
Vi har vinden in på babordssidan och vi möter den här båten på kollisionskurs. Vem ska väja?
5:3 d) Svar
Vi ska väja därför att vi har vinden in på babords sida. Den båt vi möter har vinden in på styrbords sida ”och hon styr vidare på sin kurs.”
5:3 e)
Den här segelbåten har kurs 45 grader. Vi har kurs 315 grader. Vinden är nordlig. Vi ser den här båten på vår babordssida. Vem väjer?
5:3 e) Svar
Den andra båten. Den har vinden in på babords sida. Vi har vinden in på styrbords sida. Minnesregel ”vinden in i höger öra är det bara att tuta och köra.” Nåja, men det gäller oftast under förutsättning att du tittar framåt så att vinden kommer i rätt öra.
5:4
Två motorbåtar, A och B, möts på skärande kurs. A är väjningsskyldig, men visar inga tecken på att hålla undan. Du kör båten B, vad ska du göra?
5:4 Svar
A ska göra tydlig manöver i god tid som visar att hon uppfattat att hon ska väja, regel 8. Om A inte reagerar avger jag (båten B) uppmärksamhetssignal med fem korta signalljud, regel 34d. Båt B ska behålla kurs och fart, men om A inte gör någon manöver ska jag (B) vidta åtgärd för att undvika kollision. Regel 17.
5:5
Måste en fritidsbåt, 9 m lång, vara utrustad med ljudsignalutrustning?
5:5 Svar
Ja, det ska finnas någon form av anordning för att kunna avge effektiv ljudsignal.
5:6
Du håller just på att backa ut från en bryggplats i en gästhamn. Ett par andra båtar är på väg in. Avger du någon signal? I så fall vilken?
5:6 Svar
Ja, tre korta signaler, • • •
5:7
Hur påverkas din GPS-mottagare av antennens placering?
5:7 Svar
Fri horisont är bäst. En människa som skymmer en GPS-antenn kan blockera inkommande signaler. Även mobiltelefon och radar kan störa din GPS-signal.
5:8
Bilden visar en skärmdump från Garmins navigator, men vad ser vi egentligen?
Den breda violetta linjen, vad visar den?
Sväng 3 i violetta linjen, vad betyder det?
Hur långt ifrån rutten befinner sig båten?
Vilken fart gör vi över grund, Fög?
Vad är vår fart enligt loggen?
Vad kan det bero på att värdena i d) och e) ovan skiljer sig åt?
Framför båtsymbolen ser vi två vektorer. Den vänstra är svart, den högra är blå. Vad visar dessa två vektorer?
Varför skiljer sig värdena åt i fråga g) ovan?
Om båten hade följt rutten och befunnit sig på violetta linjen, hur stor skulle då nästa gir vara och åt vilket håll?
Bakom båtsymbolen finns det svartvita streck. Vad visar de?
5:8 Svar
Vår utlagda rutt.
Visar den tredje giren utmed vår rutt.
164 meter åt höger (R = right) om rutten.
Anges som GPS-fart 4,84 knop.
Loggen visar 4,57 knop, vår fart genom vattnet.
Det kan vara en svag medström eller så är loggen, Fgv, inte riktigt rätt kalibrerad.
Den svarta till vänster är en förlängning av långskeppslinjen på båten och visar vår stävade kurs, kurs från kompassen, 303° inklusive missvisningen M. Den högra blå visar GPS-kurs, Kurs över grund, Kög 317° inklusive missvisning M.
Båten har en avdrift på 14° åt styrbord på grund av vind eller ström.
44° åt styrbord. Anges som ”Nästa sväng 44° s.” längst ned till höger i bilden.
Båtens historiska färdspår.
Sjökortsuppgifter 616/6163 till och med 5:13. Fråga 5:14 sjökortsuppgifter 931/9313.
5:9 Du går i farleden på Mysingen på kurs 040° och ser monumentet Älvsnabben i riktning babord 030°. Samtidigt har du Svartklippan rätt ut om babord. Var är du?
5:9 Svar
Mitt i farleden och passerar den sydliga varningslinjen för ankring förbjuden (N 58° 57,90´ E 018° 10,95´)
5:10
Du går i farleden på Mysingen på kurs 040° och ser monumentet Älvsnabben i riktning babord 030°. Samtidigt har du Svartklippan rätt ut om babord. Kan du på detta ställe ange ditt läge än mer exakt?
5:10 Svar
Genom att pejla monumentet i bäring 010 och Svartklippan i bäring 310
5:11 a)
Du har en tavla på Björkö (SV Ornö) och en tavla på Mysingsholm. Vilken kurs har du i denna enslinje när Du styr nordvart?
5:11 a) Svar
046°.
5:11 b)
Du har en tavla på Björkö (SV Ornö) och en tavla på Mysingsholm. Vilken kurs har du i denna enslinje? Vad blir då kontrakursen?
5:11 b) Svar
226°. Kontrakursen är 046°.
5:12
I kort 6163 bildar tavlorna på S Genböte med fyren Riksdalerskäret såväl en enslinje som frimärken. För vilka grund friar frimärkena?
5:12 Svar
Grundet 8,1 meter röd boj och grundet vid gröna pricken.
5:13
När du pejlar med en kompass är det Bm, bäring missvisning, som vi avläser på kompassen. Missvisning finns alltid i kompassen i svenska farvatten. Bm rättas till B på precis samma sätt som Km rättas till K. Exempel: Avläst Bm 125° + missvisning 7° = B 132° som läggs ut i sjökortet.
a) Du pejlar fyren Örngrund i Bm 287° och fyren Östra Röko i Bm 007°. Missvisning 7°. Var befinner du dig?
b) Du befinner dig ute på Jungfrufjärden och skall försöka hitta ner till sundet vid Ornö huvud (svårt att urskilja öppningen). Du får ett säkert läge genom att pejla fyren Genböte i bäring magnetisk, Bm 261° och Stora Lökholmens fasta sjömärke i bäring Bm 123°. Missvisning ostlig + 7°. Vilken rättvisande kurs sätter du för att säkert hitta mynningen till Kymmendö sund?
5:13 Svar
a) Alldeles norr om nordpricken Nygrund. Örngrund Bm 287° rättas för missvisning + 7° = B 294° och Östra Röko Bm 007° + missvisning 7° = B 014°.
b) 240°, det gäller att gå fri Håkans grund. Genböte rättas Bm 261° + missvisning 7° = B 268°. Stora Lökholmen Bm 123° + missvisning 7° = B 130°.
Sjökort 931
Sjökort 931 Västkusten
5:14 a)
Du pejlar Hätteberget i bäring 353° och Stora Pölsan i 140°. Vilken djupkurva finns i närheten?
Hättebergets fyr på långt håll.
5:14 a) Svar
50 meter.
5:14 b)
När du pejlar med en kompass är det Bm, bäring missvisning, som vi avläser på kompassen. Missvisning finns alltid i kompassen i svenska farvatten. Bm rättas till B på precis samma sätt som Km rättas till K. Exempel: Avläst Bm 125° + missvisning 7° = B 132° som läggs ut i sjökortet. OBS, rätta bara när Bm anges, inte om det står B i frågan.
Du pejlar Hätteberget i bäring Bm 349° och Stora Pölsan i bäring Bm 136°. Missvisning + 4°. Ange latitud och longitud för platsen.
Fyren Stora Pölsan till höger. Till vänster skymtar Lilla Pölsan.
5:14 b) Svar
Lat N 57° 48, 50´ Long E 011° 28, 40´. Hätteberget Bm 349° rättas + 4° missvisning till = B 353° och Stora Pölsan Bm 136° + missvisning 4° = B 140°. Det är respektive B som läggs ut i kortet.
5:14 c)
Du pejlar Hätteberget i bäring 353 och Stora Pölsan i 140. Kan du lita på din position?
5:14 c) Svar
Tveksamt. Vinkeln är för stor mellan pejlingarna.
5:15
Du pejlar Hätteberget i bäring 353° och Stora Pölsan i 140°. Ange din position på ett annat sätt.
5:15 Svar
T.ex. Stora Pölsan i bäring 140°, avstånd 2,75 sjömil.
5:16
Du styr K=045° från Hätteberget och pejlar Skallen i bäring 113°. Ange ditt läge i bäring och avstånd till Åstols fyr.
Skallen ens Carlstens fästning på Marstrandsön.
5:16 Svar
Bäring 055°, avstånd 2,4 sjömil.
5:17 a)
Du är på väg hem från Danmark och angör kusten syd om Göteborg. Klockan 14.30 pejlar du Trubaduren i bäring 050° och Tistlarnas fyr i 100°.
Du styr vidare och klockan 15.15 pejlar du Trubaduren i bäring 025° och fyren på Tistlarna i 125°.
Vad är din position vid det senare tillfället (kl. 15.15)?
Trubadurens fyr.
5:17 a) Svar
Lat. N 57º 33, 35´ och Long. E 011º 36, 30´.
OBS. Notera att ost ”O” är skrivet som E ”East”. Anledningen är att navigatorerna alltid anger ost som ”east” och därför är det lika bra att vänja sig med ”E” i stället för ”O”. Båda är lika rätt på skrivningar, men ”E” är bara rätt i navigatorer.
5:17 b)
Vilken var din kurs mellan första och andra pejlingen?
5:17 b) Svar
067°.
5:17 c)
Vilken fart har du haft mellan första och andra pejlingen i a)?
Vilken kurs bör du styra för att passera Donsö Svartskär 0,2 M om babord? Ta hänsyn till 5 graders avdrift för nordlig vind.
5:17 d) Svar
062°. Rättvisande kurs K är 067°. Nordlig vind vill trycka båten åt styrbord (söder), du måste hålla upp 5°. 67° – 5° = 62°. Observera att dina svar kanske inte stämmer på graden (vilket är vanligt i denna typ av uppgifter), men uträkningen måste vara rätt. Således ingen fara om din K blev tex 69° och kursen 64° när du håller upp mot vinden.
5:17 e)
Hur dags kan du beräkna att du är framme vid Donsö Svartskär om du kan hålla farten 5 knop?
5:17 e) Svar
Efter ca 50 minuter.
Uträkning: Distansen är 4,2 sjömil. Fart 5 knop. 4,2/5 x 60 = 50,4 vilket gör ungefär 50 minuter.
Kapitel 6
Studietips utöver kapitlet:
I kapitel 13 finns allt om mörkernavigering. Rådgör med din lärare om vad ni behöver kunna.
Ett intensivt lågtryck passerar Sverige som bilden visar. Vilka vindriktningar kan förväntas under passagen på västkusten?
6:1 a) Svar
Sydlig, nordlig, nordvästlig.
6:1 b)
Ett intensivt lågtryck passerar Sverige som bilden visar. Vilka vindriktningar kan förväntas under passagen på ostkusten?
6:1 b) Svar
Sydvästlig, sydlig, nordvästlig.
6:2 a)
Kan det blåsa och vara dimma samtidigt?
6:2 a) Svar
Ja.
6:2 b)
Vad menas med begreppet nedsatt sikt?
6:2 b) Svar
Begränsad sikt på grund av regn, dimma och snöfall. Sandstorm räknas även in här (dock inte så vanligt förekommande i Sverige…).
Nattmörker är inte nedsatt sikt.
6:2 c)
Varför är det bra att ha en radarreflektor?
6:2 c) Svar
Fartyg som har radar har större chans att se dig på radarn. Radarreflektorn förstärker ekot av din båt.
6:3
Ett stort moln växer upp framför dig, som ser ut som på fotot/bilden. Vad kan du förvänta dig? Din åtgärd?
6:3 Svar
Plötsligt ökande vind från molnets håll. Sedan eventuellt också regn. Seglar du så reva i tid!
6:4
Du är ute i dimma. Någonstans förifrån hör du ett kraftigt signalljud, som upprepas varje minut. Vad gör du?
6:4 Svar
Manövrera med största försiktighet, skärp utkiken, avge ljudsignaler.
6:5
Enligt regel 5 i IS så skall man ständigt hålla noggrann utkik. Ge exempel på vanligt förekommande brott mot denna regel.
6:5 Svar
Motorbåtar med tillslutet kapell, segelbåtar med stora försegel, ensamseglare som sover.
Kapitel 7
Till Förarintygskursen hör också kännedom om vissa avsnitt i kapitel 17 ”Olycksfall ombord”. Det är lämpligt att du läser in detta parallellt med kapitel 7.
Vid ”Man överbord” är en räddningslina i kastpåse näst intill nödvändig att ha. Läs artikel och se film här. *Klicka vidare*
”Mayday Mayday, Petra kallar”. Så lät det i VHF-radion på kanal 16 en blåsig dag söder om Hudiksvall sommaren 2010. Läs hela sjöräddningsfallet här.
Nämn några organisationer, som kan medverka i ett sjöräddningsuppdrag?
7:1
7:1 Svar
Sjöräddningssällskapet, Sjöfartsverket, marinen, flygvapnet, Kustbevakningen, polisen och frivilliga.
Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för sjöräddning i Sverige. Sjöräddning leds av Sweden Rescue (JRCC) och till sitt förfogande har de bland annat helikoptrar som är stationerade utmed kusten. Här vinschas en ytbärgare ned och plockar upp en nödställd från livflotten. Bilden är från en övning sommaren 2011.
7:2 a)
Vem anropar du vid ett sjöräddningsuppdrag på ostkusten?
Grundstött segelbåt får hjälp av motorbåt att komma loss.
7:2 a) Svar
JRCC (Sweden Rescue som håller till i Göteborg)
7:2 b)
Vem anropar du vid ett sjöräddningsuppdrag på västkusten?
7:2 b) Svar
JRCC, Sweden Rescue som håller till i Göteborg. Oavsett var i landet du befinner dig och gör ett nödanrop med VHF på kanal 16 så länkas det till Göteborg. Masterna sitter utmed kusten, se VHF-kartan i inledningen till övningsfrågorna kapitel 7.
7:3
Vad måste du ha för att få använda en VHF?
7:3 Svar
Du skall ha avlagt prov för ett SRC, Short Range Certificate, hos någon provförrättare, som utsetts av NFB. Kostnaden för provet är 625:-. För att få tillgång till Stockholmradios tjänster måste du ha ett abonnemang hos dem.
7:4 a)
Det finns två kommunikationssystem för radiotelefoni som användas ombord på många fritidsbåtar. Dessa är VHF och mobiltelefon. Hur kan de olika systemen användas vid ett sjöräddningsuppdrag? Vilket system prioriterar du?
7:4 a) Svar
VHF har bäst täckning om du har en bra antenn, är det effektivaste och säkraste systemet. VHF kanal 16 passas av sjöräddningscentralen JRCC, lotsar, örlogs- och handelsfartyg samt av många fritidsbåtar. När du gör ett nödanrop på VHF kanal 16 är det troligtvis många som hör dig samtidigt. När mobiltelefon används så är det bara den du ringt som hör samtalet.
7:4 b)
Om du har en VHF ombord i din båt, kan du koppla in dig på telefonsystemet (fasta eller mobila) med VHF?
7:4 b) Svar
Ja, via närmaste kustradiostation, i Sverige är det Stockholmradio. Ett abonnemang krävs hos Stockholmradio för den tjänsten.
7:4 c)
Hur kontaktas sjöräddningen med mobiltelefon?
7:4 c) Svar
Du ringer 112
7:5
Titta på bilden här intill. Vad är bra och vad är att ej rekommendera?
7:5 Svar
Bra att ha en Dan buoy-flagga kopplad till livbojen (se sidan 100 i Fritidsskepparen). En så kallad hästskolivboj åldras. Den sitter ute år efter år på båten, flytkroppen i bojen torkar och blir spröd. Det har hänt i en nödsituation att bojen gått i två bitar! Den är för lätt och driver fort iväg i vinden om den inte är kopplad till t ex en Dan buoy eller ett drivankare. Alltså bättre med den klassiska frälsarkransen eller en lifesling, se sidan 95 i Fritidsskepparen.
7:6
Hur kan en kastlina (kallas också för Hansalina) utnyttjas ombord?
7:6 Svar
Vid man över bord och som kastlina för att få iland en förtöjningslina om du kommer för långt från kajen. Träna gärna kast på landbacken. Svarta öglan träs över handleden och påsen ”gungas iväg” med andra armen/handen. Det är enkelt att packa om den ca 25 meter långa linan. Den matas ned i påsen. Se instruktion på kastlinans påse.
7:7
Bilden visar en uppblåsbar räddningsväst. Beskriv kortfattat hur du, minst en gång per säsong, kontrollerar funktionen.
7:7 Svar
Öppna västen. Kontrollera att tuben inte har något hål i delen mot hållaren. Väg den gärna. Kontrollera bäst före datum på tub och utlösare. Blås gärna upp västen med munstycket och låt den ligga för att se att lungan är tät. Kontrollera att tuben och utlösaren är fastskruvade innan du packar ihop västen. Utförlig beskrivning finns på tex Baltic.se
7:8
Din båts motor förbrukar cirka 1,5 liter bränsle per sjömil i marschfart. Du ska åka närmare 100 sjömil. Hur mycket bränsle bör du minst ha i tanken?
7:8 Svar
Teoretiskt skulle det räcka med 150 liter, men det gör det inte. Ojämn körning, vind och vågor gör snabbt att bränsleförbrukningen ökar. För körning inomskärs är en faktor på minst 1,5 att föredra. Det är här 225 liter (1,5 x 150 liter).
7:9
Många uppdrag för Sjöräddningssällskapets medlemsservice och Sjöassistans handlar om att hjälpa båtägare som inte får igång motorn på grund av att batteriet är tömt. Hur kan man göra för att undvika sådana problem?
7:9 Svar
Genom att ha ett separat startbatteri som inte töms när andra elslukare används såsom kyl, värmare, TV, laddare för telefon med flera.
7:10
Vilken är den första åtgärden vid blödning?
7:10 Svar
Högläge av den skadade kroppsdelen samt tryckförband. Se sidan 201 i Fritidsskepparen.
7:11
Nämn två situationer ombord där risken för brännskador är mycket stor.
7:11 Svar
Vid matlagning och vid bränslepåfyllning. När du lagar mat till sjöss, tag gärna på ett par regnställsbyxor med byxbenen utanför stövlarna. Glöm inte heller att varna för förbipasserande båtar, som drar upp svall!
7:12
Hur skall man behandla en andra gradens brännskada?
7:12 Svar
Kyl kroppsdelen i kallt vatten, antingen direkt i havet eller i en hink i minst 15-20 minuter. Skydda ev. blåsor med ett förband, ta inte hål på blåsorna, kontakta läkare om skadan ser otäck ut.
7:13
Hur skall du rätt behandla en nedkyld, medvetslös person, som du hittar i vattnet?
7:13 Svar
Ta mycket försiktigt av de blöta kläderna (ev. genom att klippa upp dem). Lägg en vindskyddande och värmande filt över personen, lämna dock alltid armar och ben utanför. Ta inte in personen i ett utrymme varmare än 18 grader, stabilt sidoläge gäller. Tänk på att uppvärmningen skall ta lång tid, massera ej och kontrollera hela tiden att personen andas. Var försiktig med vätska, ge vätska först när personen är vid medvetande och då absolut ingen alkohol!
7:14
Vad gör du om någon i besättningen blir biten av en huggorm?
7:14 Svar
Barn skall alltid till läkare. Vuxna som är helt friska och inte har diabetes, allergier eller hjärtproblem kan lugnt avvakta, vila samt observera stickstället. Om man upplever hjärtklappning eller att rodnaden och svullnaden inte avklingar, bör man skyndsamt kontakta läkare. Ring 112 och fråga om läkarråd.
7:15
Hur tar du bäst bort en fästing, som bitit sig fast?
7:15 Svar
Ta bort fästingen så fort som möjligt. Fatta tag i fästingens främre del, helst med en fästingborttagare, som du köper på apoteket eller en bra pincett, precis vid huden och dra försiktigt rakt ut. Vrid inte. Försök inte heller kväva den med fett av något slag. Vistas du i skärgården bör du vaccinera dig.
Kapitel 8
8 Att diskutera
Att bryta mot fartbegränsningar, köra utan lanternor i mörker eller förtöja mot ett sjömärke med mera kostar pengar. Klicka här så får du se prislistan mot brott i Sjötrafikförordningen.
Begreppet sjövett omfattar mycket – både skrivna och oskrivna lagar – om säkerhet och om hur man ska uppträda. Att visa gott sjömanskap är i dag nödvändigt för att vi ska kunna trivas och umgås på sjön.
Allt fler skaffar sig båt – det finns idag ca 1,3 milj. fritidsbåtar i Sverige. För att våra kuster och skärgårdar ska förbli som de är, är det också viktigt att vi är rädda om naturen och djuren och inte skräpar ner.
Några Länsstyrelser har infört hänsynsområden. På västkusten är det områdena Getryggen/Sandryggen, Vasholmarna, Grönskären och Yttre Tistlarna. Se not 140 i sjökort 931 (upplaga 24 sept 2012). I Blekinge är det Listerby Skärgård och på ostkusten är Stora Nassa och Huvudskär (sjökort 616, se också not 140 i upplaga 24 sept 2012) hänsynsområden. Inom ett hänsynsområde förväntas vi ta extra hänsyn och visa omtanke mot omgivningen och naturen. Det är ingen lag, men vi förväntas visa respekt och sunt förnuft. Inom området är farten högst 5 knop, vi undviker att göra svallvågor där folk badar eller har båtar förtöjda, vi använder motorn så lite som möjligt och undviker tomgångskörning. Vi kör inte i onödan med jolle som har en utombordsmotor, vi åker inte vattenskidor, vi samtalar i låg ton och spelar inte hög musik. Vi släpper inte heller ut toalettavfall.
Fundera ett tag eller ännu hellre, diskutera med dina kurskamrater och skriv sedan ner vad du tycker är väsentligt vid varje bild på följande sidor.
8 bild 1 – 13
Att diskutera
Fundera ett tag eller ännu hellre, diskutera med dina kurskamrater och skriv sedan ner vad du tycker är väsentligt vid varje bild.
Om ett bra exempel på dåligt sjömanskap är artikeln Vi gjorde alla fel som handlar om sjösjuka.
9:1
Du kommer in i en naturhamn. Där ligger det tre andra båtar enligt skissen. Var är det mest lämpligt att förtöja?
Välj plats, motivera ditt val och beskriv din manöver.
9:1 Svar
I naturhamn försöker man undvika att ligga tätt intill en främmande båt – därför väljer jag inte 1 eller 2. 4 ligger för långt ut och för öppet. 3 verkar ok. Jag går försiktigt fram med förgasten på utkik föröver. Ankaret akteröver är klart att fällas. Först kontrollerar jag djupet där jag tänkt lägga till. Om det verkar ok, så backar jag ut igen, fäller ankaret tillräckligt långt ut och går sakta framåt till klippan. Förgasten klättrar ned på uthängd stävstege. Hoppa inte. Samtidigt håller jag an med ankarlinan. Vi förtöjer i land i något lämpligt träd eller med bergskilar, som slås ned i någon bra skreva. Överskjutande del av förtöjningslinorna tar jag ombord. Vid kojningsdags drar jag oss ut en bit från land.
9:2
Du kommer i motorbåt och möter en segelbåt i en trång farled. Segelbåten kryssar genom sundet. Du har vinden i nacken.
Hur blir din manöver?
9:2 Svar
Segelbåten har motvind och kryssar. Han måste strax slå (gå över stag, vända genom vind), troligtvis före pricken. Du bör alltså sakta in, gira babord och gå akter om segelbåten. Även om du kör motorbåt, bör du veta hur en segelbåt manövrerar för att på så sätt undvika kollision.
9:3
Du kryssar med en segelbåt i ett smalt sund – här mellan Dalarö och Korsholmen. Vinden är frisk NO, det råder också en sydvästlig ström, som du ser på lutningen av pricken vid fyren. För att lättare hålla kursen tar du ett styrmärke mot ett av husen på Dalarösidan.
Kommer du igenom sundet på detta sätt?
9:3 Svar
Nej, troligtvis inte. Strömmen för dig sydvart. Bibehåller du huset som styrmärke, kommer du styra alltmer upp i vind, farten går ned och du tappar vind och dejsar alltmer sydvart. Här gäller det att bibehålla kursen med vinden in i samma riktning och ha bästa fart för att komma igenom.
9:4 a)
Vad gör du för manöver om någon i din besättning ramlar överbord om du seglar?
9:4 a) Svar
Finns det navigator ombord, tryck på MOB-knappen (man överbord knappen), avdela samtidigt en person som bara håller utkik på personen i sjön.
Vänd snabbaste vägen tillbaka och gå upp mot den nödställde. Seglar du kan detta göras antingen genom att gippa eller segla runt i en åtta. Släng livbojen när du säkert vet att den når fram. Ta helst den nödställde i lä, släng ”Hansalinan”, som den nödställde sätter fast runt handleden. Stäng av motorn så att den nödställde inte skadas av någon roterande propeller. Ta sedan ombord personen på ett i förväg genomtänkt och förberett sätt som passar just din båt. Alla ombord skall kunna göra denna manöver. Det kan ju vara du som drullar i sjön!
9:4 b)
Vad gör du för manöver om någon i din besättning ramlar överbord om du kör motorbåt?
9:4 b) Svar
Finns det navigator ombord, tryck på MOB-knappen (man överbord knappen), avdela samtidigt en person som bara håller utkik på personen i sjön.
Vänd snabbaste vägen tillbaka och gå upp mot den nödställde. Kasta livbojen när du säkert vet att den når fram. Ta helst den nödställde i lä, kasta ”Hansalinan”, som den nödställde sätter fast runt handleden. Stäng av motorn så att den nödställde inte skadas av någon roterande propeller. Ta sedan ombord personen på ett i förväg genomtänkt och förberett sätt som passar just din båt. Alla ombord skall kunna göra denna manöver. Det kan ju vara du som drullar i sjön!
9 Arbetsblad
Fråga 1 – 18: Vem väjer?
Fråga 19 – 27: Vad betyder signalerna?
9 Arbetsblad Svar
Svar på frågorna till Arbetsblad 11
1) A 2) A 3) B 4) Bägge girar SB 5) B 6) A 7) B 8) A 9) A 10) B
11) A 12) A 13) B 14) B 15) Bägge girar SB 16) A 17) B
18) B (Du kan inte avgöra om han seglar för BB eller SB halsar).
19) Fartyg till ankars.
20) Ej manöverfärdigt fartyg.
21) Fartyg på grund.
22) Min propeller arbetar för back.
23) Jag girar babord.
24) Jag avser att köra om på din SB-sida. OK (klarsignal från upphunnet fartyg).
25) Ej manöverfärdigt fartyg, fartyg med begränsad manöverförmåga, fartyg hämmat av sitt djupgående, segelfartyg, fiskebåt, bogserare.
26) Maskindrivet fartyg på väg som ej gör fart genom vattnet.
27) Maskindrivet fartyg på väg som gör fart genom vattnet.
Kapitel 10
Från fråga 10 och framåt finns en mängd nyttiga övningsuppgifter där du också jobbar med ditt sjökort. Första delen här, A till E, återspeglar vilka kunskapsområden som du ska behärska.
10 A:1-6
1. Hur kan man avgöra att det är risk för kollision?
→ Sid 213, regel 7. Genom att kontrollera bäringen till det andra fartyget. Är den oförändrad är det risk för kollision.
2. Om du inte är väjningsskyldig, vad gör du då?
→ Sid 221, regel 17. Då ska du hålla din kurs och fart.
3. Vad gäller om utkik?
→ Sid 211, regel 5. Hålla ständig utkik horisonten runt med syn och hörsel (alla tillgängliga medel, tex radar).
4. Hur väjer motorbåtar inbördes, segelbåt och motorbåt och två segelbåtar på skärande kurs?
→ Sid 217 – 220, reglerna 12 – 15. Viktigt att man kan alla väjningsregler, även segelbåtar inbördes.
5. Vilka lanternor har motorbåtar längre och kortare än 50 meter, under 7 meter/ 7 knop och segelbåtar under segel? När ska de tändas?
→ Sid 225, 226, reglerna 23 – 25.
6. Vad betyder manöversignalerna (ljud): Ett kort • , två korta •• , tre korta ••• , fem eller fler korta ••••••• och ett långt signalljud ———— ?
→ Sid 234, 235, regel 34. Jag girar styrbord, jag girar babord, min maskin går back och osäkerhetssignal (vad är din avsikt?) och ett fartyg som närmar sig en krök.
B: Frågor om publikationer, svenska sjökort med beteckningar och förkortningar, utmärkningssystemet med sjömärken.
10 B:1-7
1. Var får du information om rättelser i sjökorten?
→ Sid 18. Genom Sjöfartsverkets Ufs.
2. Vad är Kort 1?
→ Sid 22. Katalog innehållande alla symboler och förkortningar.
3. Hur många meter är 4 millimeter i ett sjökort i skala 1:25 000?
→ Sid 13. 1 millimeter är 25 meter, således 100 meter.
4. Kan du de röda och gröna sidomärkena och väderstrecksmärkenas färger och placering? OBS även engelskans: BYB, BY, YB och YBY.
→ Sid 49.
5. Kan du de Svenska Sjövägmärkena på sid 51?
→ Sid 51.
6. Du styr mot en fyr i dess vita sektor. Plötsligt blir den röd, hur girar du då för att den ska bli vit igen?
→ Sid 156. Styrbord. Då kommer båtens röda lanterna mot fyrens röda sken, sken mot sken.
7. Hur märker man ut fiskeredskap?
→ Sid 52.
C: Frågor om kompass och andra hjälpmedel, praktiskt sjökortsarbete och metoder för navigering.
10 C:1-6
1. Påverkar en rostfri termos, en radio eller en passare av mässing din kompass?
→ Sid 41 om deviation. Allt magnetiskt kan påverka kompassen. Radion gör det, har bland annat en högtalare.
2. Vad är en av de väsentliga skillnaderna mellan Sjöfartsverkets nytryckta sjökort och de digitala som finns i navigatorer? Vad visar navigatorn för kurs och fart? Är det någon skillnad mot båtens kompass och logg?
→ Sid 16ff.
3. Man måste kunna ta ut positioner i latitud och longitud och kompasskurser i sjökortet. Rätta även för missvisning.
→ Se kapitel 2 och sid 39 – 43.
4. Man måste kunna mäta avstånd, räkna ut vilken fart eller hur lång tid det tar att åka en sträcka. OBS: Miniräknare får inte användas på Förarintygsprov.
→ Sid 31ff.
5. Bestämma din position genom enslinjer och eller krysspejlingar.
→ Se kapitel 5.
6. Det blåser, du har vinden in från ena sidan. Hur korrigerar du din kurs för avdrift?
→ Sid 65. Styr upp, kanske 10 till 15 grader, mot vinden.
D: Frågor om svensk sjöräddning och säkerhet med mera.
10 D:1-6
1. Du överraskas av dimma. Vad gör du då? Vad är en radarreflektor och hur markeras det i ett sjökort?
→ Sid 75 ff och sjökortsbilden sid 78 . Bäst är att söka skydd och ankra och vänta tills dimman lättat. Symbol radarreflektor sid 24 högra spalten och radarreflektor på bild sid 196.
2. Hur larmas sjöräddningen med mobiltelefon och VHF?
→ Sid 97, ring 112 och begär sjöräddning. Med VHF på kanal 16 och muntlig Mayday-anrop.
3. Vad bör du ha med för säkerhetsutrustning utöver flytvästar till alla ombord? Varför ska man inte ha en uppblåsbar räddningsväst under en jacka eller tröja?
→ Sid 88f. Under jacka kan uppblåsningen hämmas och det gör ont i bröstet av trycket från räddningsvästen.
4. Vad gör du innan bensinmotorn startas och hur läckagetestar man ett gasolsystem? Ange några viktiga reservdelar till motorn.
→ Kör motorrumsfläkten i minst tre minuter och vädrar på så sätt ut eventuella bensinångor. Sid 81 ff. Med såpvatten som penslas över rörskarvar kan gasolsystem läckagetestas. Reservdelar: Bränslefilter, impeller, kilrem (generatorrem).
5. Vad är den troligaste orsaken till att en motor stannar?
→ Sid 134, igensatta bränslefilter eller slut på bränsle.
6. Viktigt att kunna om brandsläckare, storlek, hur fort man tömmer den och vad A, B och C står för. Annan släckutrustning, ge exempel.
→ Sid 81 – 84. En två-kilos brandsläckare töms på cirka 8 sekunder.
E: Frågor om sjukvård, sjömanskap, miljö, väder och vind.
10 E:1-7
1. Vad ingår i en välutrustad förbandslåda? Någon har fått hett vatten från knäet och ned över foten. En annan person tas om hand som är ordentligt nedkyld. Vad gör du?
→ Sid 200 – 202.
2. Vad gör man vid man över bord?
→ Sid 94 – 96.
3. Sjukvårdens A, B och C – vad innebär det? C betyder inte längre chock.
→ Sid 199 – 201.
4. Kan du göra en pålstek, dubbelt halvslag, dubbelt halvslag om egen part och en skotstek? Hur lång ankarlina bör du minst ha vid ankring på svaj? Hur förtöjer du långsides?
→ Sid 119- 123.
5. Får man tömma toalettens septiktank i vattnet?
→ Sid 112. Nej. Det ska ske på särskilda tömningsstationer.
6. Hur kan vi få väderinformation? Vad är skillnaden mellan sjö- och landbris? Hur mycket blåser det om det är styv kuling?
→ Sid 71 och 74.
7. Det blir en blåsig dag med sjögång över öppet hav. Hur förbereder du dig?
→ Svar: Stanna helst där du är, annars förbered lagad mat tex pasta, varm dryck och klä dig varmt och skyddat mot regn och stänk. Sjöstuva och surra tex jollen ordentligt på däck. Inga lösa föremål i båten. Underrätta anhöriga om dina färdplaner. Läs gärna kapitel 7.
10:1 a)
En god vän har köpt en segelbåt med inombordsmotor. Tyvärr har din vän ännu inte gått på kurs i navigation, varför han ber dig att hjälpa till med att få hem båten.
Väl ombord finns det en hel del att kontrollera före losskastning. 1. Säkerhetsutrustningen – vad bör finnas ombord för denna färd?
2. Reservdelar till motorn – vad bör alltid finnas ombord?
10:1 a) Svar
Säkerhetsutrustning: Flytvästar till alla ombord, dito säkerhetsselar, sjökort (helst också en navigator), nödsignalmaterial, frälsarkrans, Hansalina, brandsläckare, förbandsartiklar, VHF-radio, och radio så att du kan lyssna på vädret.
Reservdelar motor: Extra bränslefilter, kilrem (generatorrem) och en impeller (se bild på impeller i svaret på fråga 10:13c).
10:1 b)
Sjökorten – hur kan du kontrollera att dessa är tillräckligt aktuella? Din vän har med sig en bunt hemifrån.
10:1 b) Svar
Genom stämpeln i kortets nedre vänstra hörn.
10:1 c)
Väl ombord finns det en hel del att kontrollera före losskastning.
Förtöjnings- och ankarlina. Hur mycket bör minst finnas ombord?
10:1 c) Svar
Ankarlina minst 30 m, helst 50 m, 4 st 6 m linor, 2 st 20 m linor, en 50m lina. Linor (eller rep) kan man inte ha för mycket av!
10:1 d)
Din vän har endast monterat en sammansatt lanterna i masttoppen. Är detta tillräckligt? Om inte, vad skall dessutom föras?
10:1 d) Svar
Nej, sido-, topp- och akterlanternorna är nödvändiga vid motorgång.
10:2
En god vän har köpt en segelbåt med inombordsmotor. Tyvärr har din vän ännu inte gått på kurs i navigation, varför han ber dig att hjälpa till med att få hem båten.
Det har nu hunnit bli rätt sent efter att allt fixats till, men före losskastning, vad bör du tänka på?
10:2 Svar
Sjöstuva och sjösurra. Ring också dina anhöriga och tala om dina planer.
10:3 a)
Sjökort 616, ostkusten. För sjökort 931, se fråga 10:3b).
Du ligger nu i gästhamnen i Nynäshamn nedanför kyrkan. Du går ut i farleden nord Finnhällorna och följer sedan denna upp till gästhamnen i Dalarö (Askfatshamnen). Om det skulle bli vindstilla och du måste gå för motor hela vägen, hur mycket bränsle går då åt? Räkna med 0,5 liter per sjömil på behagligt varvtal.
10:3 a) Svar
Ca 10,5 liter, (distansen är 21 M) kan beräknas gå åt. Glöm inte att du även ska ha en säkerhetsmarginal. Minst 20 liter i tanken för denna typ av båt som drar relativt lite per sjömil skulle jag vilja ha. Om bränslet tar slut för dieselmotorn måste den luftas innan start. Se i instruktionsboken om hur luftning går till.
10:3 b)
Sjökort 931, västkusten.
Du avser gå från Långedrag, stora piren, till Marstrand via Donsö Huvud -Utterholmarna – Vinga – Benskär-Hönö-Björkös ostsida. Du kommer iväg på förmiddagen och avser att luncha vid Utterholmarna (väst Styrsö). Hur långt är det till lunchplatsen?
10:3 b) Svar
C:a 7,4 M. Du går Rävsundet syd Styrsö.
10:4
På väg ut ur hamnen möter du en bogserbåt, som avger två korta signalljud • •. Vad menar han med detta? ”Han” syftar här på bogserbåten. Bogserbåtar och krigsfartyg har oftast maskulina namn.
10:4 Svar
Bogserbåten skall gira babord.
10:5
Sjökort 616. För att kontrollera kompassen styr du ut i en enslinje över aktern: Brunsviksholmens fyr ens den sydliga skorstenen (med rött ljus). Din kompass visar 120° (m=+2°).Hur stor är deviationen på denna kurs?
Sjökort 931. Du vill visa din vän hur man kan bestämma sitt läge genom en krysspejling. Du pejlar Rivö i bäring 332° och Köpstadsös ledfyr (Småskären) i bäring 222°. Pejla det fasta sjömärket som står på de små skären ost om Köpstadsö. Sjömärket/gamla fyren är fasadbelyst). Vad är det för linje som finns i sjökortet där du befinner dig?
Rivö fyr mitt i bilden.
10:5 Svar
Kort 616 d= + 6° (K=128°. d=Km – Kk = 126° – 120° = + 6°)
Kort 931 Fiskebäck norra. En enslinje med två fasta gröna ljus. De är ens ( ≠ ) i 043°. I upplaga 24 sept 2012 saknas det gröna ljuset.
10:6
Du vill kontrollera farten för motor och klockar distansen i farleden mellan två uddar. Distansen är 3,5 M och tiden 42 minuter. Vilken fart gör du?
10:6 Svar
5 knop.
10:7
Din vän studerar sjökortet. Han avslöjar sin okunnighet genom att fråga på dessa symboler och förkortningar.
Förklara för honom vad de betyder.
a)
b)
c)
d)
e)
10:7 Svar
a) Lera
b) Gästhamn
c) Bränning
d) Kabel
e) Förbjudet att fiska, dyka och ankra.
10:8 a)
Du sätter nu segel och seglar på nordlig kurs. Vinden är västlig. Om babord ser du en segelbåt, som kommer på kollisionskurs mot dig. Vem väjer, du eller mötande båt?
Mötande segelbåt för storseglet som i figuren.
Du sitter i båten här och styr nordlig kurs.
10:8 a) Svar
Du väjer, du har vinden in om babord. Mötande båt har vinden in på styrbord sida.
10:8 b)
Du seglar vidare på nordlig kurs. Vinden är nordvästlig. Om babord ser du en segelbåt, som kommer på kollisionskurs. Vem väjer, du eller mötande båt?
Mötande segelbåt har storseglet som i figuren.
10:8 b) Svar
Mötande. Hon har också vinden in om babord, men ligger i lovart om dig.
10:8 c)
Du kryssar på nordostlig kurs (45°). Vinden är nordlig. Om babord ser du en segelbåt, som kommer på kollisionskurs. Det går inte att avgöra på vilken sida som den andra har bommen eftersom den båtens spinnaker skymmer storseglet. Vem väjer, du eller mötande båt?
10:8 c) Svar
Du väjer. Kan man inte avgöra på vilken sida vinden kommer in på mötande båt ska man väja för den båten. Se regel 12: 3 Internationella sjövägsreglerna i Fritidsskepparen sid 214 (äldre blå upplaga sid 217).
10:9
Efter ytterligare en stund ser du invid ett grund en stillaliggande båt med en vit-blå signalflagga hissad.
Vad är detta? Vilken blir din åtgärd?
10:9 Svar
Båten ligger till ankars (svart klot i fören) och dykning pågår. Sakta in farten, håll väl undan och skärpt utkik så att du inte kör på någon som simmar/dyker i vattnet.
10:10
Det är tidigt på våren och då kan det förekomma dimma. Och mycket riktigt, du möter dimma. Vad gör du då?
10:10 Svar
I första hand, uppsök lämplig vik att ankra i och avvakta tills dimman lättat. Undvik trafikerad led. Måste du fortsätta, fastställ din position, gå med jämn fart och var beredd att stoppa på halva siktavståndet. Noggrann utkik horisonten runt är ett måste och avge ljudsignaler. Finns det radar ombord ska den användas och det förutsätts att du vet hur den används på bästa sätt. Säkert har du en navigator ombord. Frestas inte att fortsätta som om ingenting har hänt. Det finns fler ute i dimman och risken att kollidera är inte obefintlig.
10:11
Något om styrbord hör du en lång signal, omedelbart följt av två korta ( — • • ) som upprepas varannan minut. Vad döljer sig i dimman?
10:11 Svar
Ett fartyg med begränsad manöverförmåga, till exempel ett fartyg som bogserar eller en segelbåt.
10:12
Samtidigt ökar vinden, varför du får räkna med en viss avdrift – uppskattningsvis 5°. Du ville ju komma fram utmed farleden på kurs nord. Vilken kurs bör du då styra på kompassen?
10:12 Svar
Håll upp mot vinden. På kompassen bör du då styra 355°.
10:13 a)
Vinden avtar och du ska starta motorn. Det är heldött. Inte en lampa lyser när du vrider på startnyckeln och inte ett ljud hörs från startmotorn. Var börjar du felsökningen, vilket är det troligaste felet?
10:13 a) Svar
Kontrollera att huvudströmbrytaren för batterierna är påslagen. Det har hänt mer än en gång att folk begärt hjälp och när Sjöräddning eller Sjöassistans kommer så har det handlat om att vrida på huvudströmbrytaren.
Kontrollera att kabelskorna på batteriet sitter fast ordentligt. Är de lösa blir det för dålig kontakt.
Har motorn en nödstopp (vanligt på båtar med utombordsmotor), kontrollera att det sitter fast. Säkert lyser lampor då, alltså inte ett elfel.
Fungerar inget av ovanstående kan startbatteriet vara helt urladdat. Försök att koppla om till förbrukningsbatteriet om sådant finns. Annars är det troligtvis fortsatt segling som gäller. Är du medlem i Sjöräddningssällskapet eller Sjöassistans, ring dem och begär hjälp. Blir det kris kan du anropa Sweden Rescue på VHF kanal 16 eller ringa 112 och begära sjöräddning.
Om det går att ankra kan det vara ett alternativ och invänta hjälp. När du når hamn kommer du troligtvis att beöva hjälp av någon servicemarina.
10:13 b)
Det börjar skymma. Nu startar motorn, du firar och beslår seglen och tänder lanternorna. Vilka lanternor tänder du?
10:13 b) Svar
Du går nu för motor, alltså; sido-, topp- och akterljus.
10:13 c)
Motorn går plötsligt varm och en varningssignal tjuter. Vad gör du och vad är det troligtvis för fel?
10:13 c) Svar
Stäng genast av motorn. Överhettad motor kan snabbt bli allvarligt skadad. Sätt segel för att kunna manövrera båten. Trolig orsak är trasig impeller eller igensatt sjövattenintag för motorns kylning. Impeller* bytar man relativt enkelt. Reserv bör alltid finnas med.
*) Impeller är ett skovelhjul av gummi som pumpar runt kylvatten i motorn. Impellern på bilden har normalt 12 skovlar, men 4 av dessa har lossnat. Det försämrar motorns kylning. Impeller bör bytas varje år.
Kontrollera sjövattensilen för motorns vattenintag. Rengör vid behov. Kanske la sig en plastpåse vid intaget på utsidan? Då har den troligtvis redan nu lossnat, annars gäller det att få bort den.
Silen lyfter man enkelt upp här och rengör vid behov.
Om inget av ovanstående fungerar är det troligtvis fortsatt segling som gäller. Är du medlem i Sjöräddningssällskapet eller Sjöassistans, ring dem och begär hjälp. Blir det kris kan du anropa Sweden Rescue på VHF kanal 16 eller ringa 112 och begära sjöräddning.
Om det går att ankra kan det vara ett alternativ och invänta hjälp. När du når hamn kommer du troligtvis att behöva hjälp av någon servicemarina.
10:13 d)
Felet med överhettad motor i C) löste sig. Du kör vidare. Efter ett tag börjar motorn tappa kraft, den går ned i varv och stannar plötsligt. Bränsletanken är halvfull. Vad beror det troligtvis på och vad gör du?
10:13 d) Svar
Sätter segel för att kunna manövrera båten. Därefter börjar felsökningen. Med all sannolikhet är något bränslefilter igensatt. Kontrollera bränslefilter, byt vid behov. Extrafilter bör alltid finnas med. Töm vattenavskiljare på eventuellt vatten. Är det en dieselmotor behöver den troligtvis luftas innan start.
Startar motorn inte efter dessa relativt enkla åtgärder är felet allvarligare och troligtvis blir det fortsatt segling som gäller. Är du medlem i Sjöräddningssällskapet eller Sjöassistans, ring dem och begär hjälp. Blir det kris kan du anropa Sweden Rescue på VHF kanal 16 eller ringa 112 och begära sjöräddning.
Om det går att ankra kan det vara ett alternativ och invänta hjälp. När du når hamn kommer du troligtvis att beöva hjälp av någon servicemarina.
10:14 a)
För om dig i leden ser du denna lanternkombination.
Vad är detta?
10:14 a) Svar
Det är antingen ett maskindrivet fartyg som är längre än 50 meter eller en bogserbåt med släp under 200 meter. Rätt framifrån kan man inte se någon skillnad. Ser man däremot detta fartyg lite från sidan så är det skillnad. Bogserbåten har de vita toppljusen på samma mast medan det maskindrivna fartyget > 50 meter har toppljusen på olika master.
10:14 b)
Du ser ett blått roterande snabblixtljus. Vad betyder det?
10:14 b) Svar
Polis, marinen, tull, brandkår eller Sjöräddningsbåt under utryckning. De får bryta mot hastighetsbegränsning, men inte mot väjningsregler med mera.
10:15 a)
Beskriv i ord eller med ett diagram hur fyrarna med följande karaktärer lyser: Q
10:15 a) Svar
Snabblixt.
10:15 b)
Beskriv i ord eller med ett diagram hur fyrarna med följande karaktärer lyser:
Fl (2) 6 sek.
10:15 b) Svar
Två blixtar var 6 sekund.
10:15 c)
Beskriv i ord eller med ett diagram hur fyrarna med följande karaktärer lyser:
Iso 4 sek.
10:15 c) Svar
Ljus i 2 sekunder, mörk i 2 sekunder.
10:16 a)
Väl i hamn förtöjer du vid en brygga där det för förändan finns en pollare. Vilken knop är lämpliga att använda?
10:16 a) Svar
Dubbelt halvslag om egen part eller pålstek.
10:16 b)
Väl i hamn förtöjer du vid en brygga där det för akterändan finns en ring. Vilken knop är lämpliga att använda?
10:16 b) Svar
Dubbelt halvslag kring egen part eller pålstek
10:17
Här står nu familjen Bölja med pappa Kalle, mamma Lisa och barnen Sluggo och Malin. De skall nu ut med den nyinköpta båten på sin första semester.
1) Vilken knop använder man här?
10:17 Svar
Dubbelt halvslag om egen part eller en pålstek. Möjligen ett dubbelt halvslag. Dubbelt halvslag är att betrakta som en tillfällig knop.
10:18
2) Detta är båtens topplanterna. När skall den vara tänd?
10:18 Svar
Vid nedsatt sikt och under mörker vid motorgång. Ligger man för ankars i mörker ska en runtlysande lanterna vara tänd.
10:19
3) Detta är babords sidolanterna. Vilken färg har den?
10:19 Svar
Röd
10:20
4) Detta är båtens magnetkompass. Vilka fel har man att ta hänsyn till när man skall styra en kompasskurs?
10:20 Svar
Missvisning och deviation. Om kompassen är snett monterad i förhållande till båtens långskeppslinje kommer kompassen alltid att ha ett ”inbyggt fel.” En kompass måste monteras parallellt med båtens långskeppslinje.
10:21
5) Flaggan sitter här på ett flaggspel. När skall den halas i hamn?
10:21 Svar
Tidigare gällde att flaggan halas vid solens nedgång, dock senast kl. 21 00. Den hissas kl. 08.00. Enligt EU-bestämmelser ska den alltid vara uppe när fartyget är bemannat. Åker du till Finland är rekommendationen att följa de äldre traditionerna. Det händer att det skjuts knallskott kl. 21.00. Har du tur spelar någon tapto. Vi är flera som mer än en gång vaknat till reveljen kl. 08.00. Svenska Kryssarklubben har ett eget flaggreglemente. Gör som du vill med flaggan, bara den är hissad under gång och är hel.
10:22
6) Vilken knop använder man i bojöglan?
10:22 Svar
Bekvämast brukar någon form av bojkrok vara. En fast karbinhake är heller inte så dumt. Att göra en pålstek eller ett dubbelt halvslag om egen part kan vara lite trixit eftersom det ska gå fort. Ett annat alternativ är att trä linan dubbel, men då finns det en nötningsrisk vid bojöglan. Prova dig fram vad som passar bäst för din båt.
10:23
Många examinatorer vill att man ska göra någon av de tidigare nämnda knoparna vid skrivningstillfället. Öva dem, se sid 120 i Fritidsskepparen.
10:23 Svar
// praktisk uppgift //
10:24 a)
Vilken säkerhetsutrustning rekommenderar du att familjen skall ha ombord för personligt bruk?
10:24 a) Svar
Flytväst till alla ombord är en självklarhet. Säkerhetssele är bra att ha vid segling.
10:24 b)
Vilken säkerhetsutrustning rekommenderar du att familjen skall ha ombord för båten?
10:24 b) Svar
Brandsläckare, brandfilt, livboj, pyrotekniska nödsignaler, VHF, mobiltelefon med vattentätt fodral, förbandslåda, radio (för väder och sjörapporter), länspump med mera. Läs gärna kapitel 7, säker båt, igen.
10:25
Innan familjen kastar loss vill man höra vädret. Hur/var får man bästa prognosen?
10:25 Svar
P4-lokala vädret, VHF (Stockholm radio sänder väderprognoser som är gratis att ta del av), internetsidor (tex SMHI.se, yr.no) appar via mobiltelefon med flera sätt.
10:26 a)
Kalle har fått låna några sjökort av en granne. Hur kan Kalle kontrollera att sjökorten är aktuella?
10:26 a) Svar
Tryckt datummarkering i sjökortets nedre vänstra hörn.
10:26 b)
Kalle har fått låna några sjökort av en granne. Hur kan han sedan bäst hålla sina kort aktuella?
10:26 b) Svar
Se http://www.sjofartsverket.se/ och Ufs, Underrättelser för sjöfarande. Där uppdateras sjökortsinformation dagligen.
Övningsfrågor för sjökort 616, ostkusten. Frågor för sjökort 931, västkusten, se 10:37 ff.
10:26 c)
Räcker det med sjökort 616 för segling mellan Dalarö och Nynäshamn?
10:26 c) Svar
Nej – sjökort 6163 och 6162 ska också finnas med. Dessa finns med i Båtsportkortet Stockholm södra.
10:27
Kalle har sin mobiltelefon med sig. Tycker du att det räcker med denna om familjen skulle råka ut för en nödsituation? Motivera ditt svar.
10:27 Svar
Nej, mobiltelefonen kan sakna eller ha dålig täckning. Med en VHF är det troligtvis säkrare att få kontakt direkt med sjöräddningen och fartyg i området.
10:28
Båten ligger nu förtöjd i Karlslunds Marina ( N59° 07, 10´ E 018° 18,20´). Första dagen vill familjen gå till Utö för natten: Gör ett säkert vägval åt dem och rita gärna in vägen i ditt sjökort.
Hur långt är det?
Bilden visar den smala inseglingen till Utö hamn. Notera enstavlorna i bakgrunden.
10:28 Svar
Cirka 10 sjömil.
10:29
Nu är det dags. – Familjen kastar loss kl 11 00. När kan man vara framme i Utö gästhamn? Räkna med 5 knops snittfart.
10:29 Svar
Distansen är cirka 10 sjömil och man kommer att var framme cirka kl. 13.00.
10:30 a)
Vilken färg har prickarna om babord, när du lämnar marinan?
10:30 a) Svar
Gröna
10:30 b)
Vad betyder Q (occas), som återfinns i kortet på ön Koön?
10:30 b) Svar
Q betyder att den har oavbrutet blixtljus med 60-70 blixtar per minut. Occas betyder att fyren endast är tänd ibland.
10:30 c)
I sundet mellan Gålö och ön Toklo passerar du en röd linje (TTTTT). Vad innebär denna?
10:30 c) Svar
Dykning, fiske och ankring är förbjuden.
10:31
Kalle vill nu kolla farten. Från tvärs fyren på Koön fram till tvärs Toklos SV udde tog det 11 minuter. Vilken fart gör man nu?
10:31 Svar
Svar: 8 knop. Sträckan är cirka 1,45 sjömil. Tiden 11 minuter delas med 60. 11/60 = 0,18. Distansen delas med tiden för att räkna ut farten. 1,45/0,18 = cirka 8 knop (7,9 till 8 knop). Se kapitel 2.
Formel:
10:32 a)
Kalle vill nu kolla sin kompass. Från förarintygskursen kommer han ihåg att detta kunde göras i en enslinje. När han passerat Gålö och Vettskär tar han in Oxpelles grunds fasta sjömärke ens det lilla skäret Oxpelles Grund och avläser då kompasskursen 190°. Hur mycket fel visar kompassen?
10:32 a) Svar
K för enslinjen är 199°. Kompassen visar 9° fel.
10:32 b)
Kompassen visar 9° fel i a). Vad beror det på? Hur många grader är respektive fel?
10:32 b) Svar
K för enslinjen är 199°. Missvisningen är 4° och deviationen är 5°.
10:33
Barnen är hungriga och man beslutar sig för att gå in i Varsnärsfjärden för lunch. Det är första gången man skall lägga till i en naturhamn. Beskriv hur de bäst lägger upp manövern och vem som ska göra vad.
10:33 Svar
Förbered, bestäm vem som gör vad, kolla sjökortet, välj ut lämplig plats där det ser bra ut, gå fram och kolla, backa ut igen, fäll ankaret, gå fram igen och kliv i land med en lina i handen.
10:34
Under lunchen kokar Lisa vatten. En större motorbåt passerar och drar upp en massa svall. Kastrullen välter och Lisa får hett vatten över benet! Vad gör man nu?
10:34 Svar
Kyl i kallt vatten minst 20 min. Vid större brännskada kontakta läkare. Via VHF och kontakt med Sweden Rescue kan du få råd av läkare.
10:35 a)
Utanför inloppet till Utö ser man ett flertal prickar. Hur är dessa målade och i vilka färger?
10:35 a) Svar
Stången till pricken är svart och gul i olika kombinationer och topptecknet svart (om sådant finns). Jämför bild i Fritidsskepparen sid 49 (äldre blå upplaga sid 48).
10:35 b)
Denna prick, vad har den för färger på stången?
10:35 b) Svar
Nordpricken har en stång som är svart upptill och gul nedtill.
10:36
I inloppet möter man en Waxholmsbåt på utgående. Den tutar 5 korta signaler. Vad betyder det?
10:36 Svar
Osäkerhetssignal – vad är din avsikt? In- och utfarten är mycket smal så håll undan och låt Waxholmsbåten passera ut först.
Sjökort 931 Västkusten
10:37 Om du ska segla från Lilla Bommens hamn i centrala Göteborg till Marstrand, räcker det då med sjökort 931?
10:37 Svar Nej, sjökort 9313 måste du ha. Sjökort 9312 är bra att ha med, men du klarar dig troligtvis utan det. Närmare Marstrand behövs sjökort 9321.
10:38 Kalle har med sig mobiltelefonen. Tycker du att det räcker med den om ni skulle råka ut för en nödsituation?
10:38 Svar Nej. Mobiltelefonen kan sakna eller ha dålig täckning. Med VHF är chanserna betydligt större att få kontakt med sjöräddningen direkt. Dessutom är det troligt att fler hör ett eventuellt nödanrop eftersom många fartyg passar kanal 16.
10:39 a) Båten ligger förtöjd i Björlanda kile N57º 45, 70´ E 011º 48, 20´). Ni ska gå till Marstrand. Hur långt är det?
10:39 a) Svar
Cirka 11 sjömil.
10:39 b) Om båten gör 6 knop och ni lämnar hamnen kl. 13.00, när bör ni då vara framme?
10:39 b) Svar Strax före klockan 15.00 (14:50). Uträkning: Dist. 11/ 6 knop = 1.83 timmar = 1 timme och 50 minuter (0,83 x 60).
10:40 a)
Utanför hamnen ser du denna prick. Vad är det för någon? Ange även färgerna.
10:40 a) Svar En sydprick, svart topptecken, stången är gul upptill och svart nedtill.
10:40 b) På vilken sida passerar du säkrast?
10:40 b) Svar Runda pricken och gå syd om den.
10:40 c) Den röda linjen i bilden, vad anger den?
10:40 c) Svar Gräns för skjutområde.
10:40 d) Nordväst om pricken i a), cirka 1 sjömil, ligger Stora Kalven. Vad finns det på ön enligt sjökortet?
10:40 d) Svar
En fyr som har ett blixtljus var tredje sekund. Har färgsektorerna vitt, rött och grönt sken. Occas betyder att den är endast tillfälligtvis tänd. Till vänster om fyren står ett fast sjömärke (ett typiskt kummel).
10:41
Kalle vill kolla farten på sin nya båt. Det sker i farleden med start från tvärs fyren Stora Kalven, norrut, till tvärs den röda farledspricken vid Fjällsholmens västsida. Det tog 25 minuter. Vad blev farten?
Tvärs är en 90º vinkel från farleden till fyren och från farleden till röda pricken.
10:41 Svar
Cirka 8 knop (7,86). Distansen är 3,3 sjömil. Tiden 25 minuter delas med 60. 25/60 = 0,42. Distansen 3,3 delat med tiden 0,42 ger farten 7,86 knop.
Formel:
10:42 a)
Under tiden passar Kalle på att kolla kompassen. Efter cirka 1,5 sjömil från tvärs fyren Stora Kalven ser han den gröna farledspricken mellan kobben Makrillen och Stora Lyngnholmen ens med det fasta sjömärket vid Klubban. Kompassen visar 340º. Hur många grader fel visar kompassen?
10:42 a) Svar
6º. Rättvisande kurs K i enslinjen är 346º. Observera att det kan vara vanskligt att använda en farledsprick för kompasskontroll. Det finns alltid en risk att pricken kan ha flyttats från sitt läge. Oftast fungerar det dock tillräckligt bra eftersom farledsprickars position är utlagd med hjälp av navigator och GPS.
Anm: I verkligheten funkar inte just denna kontroll av den enkla anledningen att man inte ser det fasta sjömärket innan pricken. Gör gärna kompasskontroll i enslinjen vid tex Ramholmen sydväst om Marstrand.
10:42 b)
Vad beror felet på i fråga A? Hur många grader är respektive fel?
10:42 b) Svar
Missvisning 2º och deviation 4º.
K 346º (från sjökortet) m +2º (ostlig missvisning, från sjökortets kompassros) Km 344º d +4º (skillnaden mellan Km och Kk) Kk 340º
10:43
Barnen är hungriga och man beslutar sig för att gå in i den djupa viken på Fjällsholmens nordvästsida för lunch. Det är första gången man skall lägga till i en naturhamn. Hur ska de bäst göra tilläggningen? Ge förslag på vad var och en kan göra.
Viken fotograferad mot öster.
10:43 Svar
Förbered tilläggningen genom att gå igenom vem som gör vad, kolla sjökortet, välj ut lämplig plats där det ser bra ut att förtöja, gå fram och kontrollera om det är tillräckligt djupt och om det går det att kliva iland. Backa ut, fäll ankaret, gå fram igen och kliv i land med en lång lina.
Finns det träd att förtöja i, lägg då två varv av linan längst ned på trädet och gör ett dubbelt halvslag om egen part med tampen. Använd bergskilar om det behövs.
Utmed södra stranden finns denna lilla bergsklack och längst ut på den finns en bergögla. Se mitten i bilden.
10:44
Under lunchen kokar Lisa vatten. En större motorbåt passerar och drar upp en massa svall. Kastrullen välter och Lisa får hett vatten över benet! Vad gör man nu?
10:44 Svar
Kyl i kallt vatten minst 20 min. Stoppa helst den brännskadade kroppsdelen i havet eller kyl i en hink med kallt vatten. Vid större brännskada kontakta Sweden Rescue på VHF kanal 16. Via dem kan du få råd av läkare.
10:45
Efter lunch fortsätter färden mot Marstrand. I sjökortet ser man den här symbolen, vad betyder den?
10:45 Svar
Visar att farledens huvudriktning går i pilens riktning. Eftersom de färdas mot huvudriktningen har de röda farledsprickar på styrbords sida och gröna på babords sida.
10:46
I sjökortet finns de här två olika gröna linjerna. Vad betyder den bredare gröna och den smalare gröna?
10:46 Svar
Den breda gröna markerar att det finns ett sjökort med bättre skala som ska användas. Här gäller nu sjökort 9321 i skala 1:25 000.
Den smalare gröna markerar ett fågelskyddsområde. Det är förbjudet att gå innanför linjen under tiden 1 april till 31 juli.
10:47 a)
Strax innan Marstrand kommer de fram till Albrekssunds kanal. Hur djup är den?
Inloppet från syd.
10:47 a) Svar
3,7 meter.
10:47 b)
Vilken högsta tillåtna fart i Albrekssunds kanal?
10:47 b) Svar
5 knop.
10:48
Strax innan kanalens slut möter du en större segelbåt.
Den tutar fem korta ljudsignaler ( • • • • • ). Vad vill han säga med det?
10:48 Svar
Osäkerhets- och eller uppmärksamhetssignal. Kanalen är smal, gör vad du kan för att styra åt sidan och släpp fram den större båten som kan ha svårt att manövrera i kanalområdet.
– Kustskeppare kapitel 11-17
Allmänt om Kustskepparkursen
För att klara Kustskepparintyget måste du kunna innehållet i Förarintyget, det vill säga Fritidsskepparens kapitel 1 till 10. Repetera det gärna redan från början av kursen. Övningsfrågor för Förarintyget finns här på webbplatsen (gå till startsidan) och i grundboken.
Gör gärna övningsfrågorna inför Förarintygsprovet (kapitel 10) och kontrollera dina kunskaper, se menyraden.
Det är ett krav att du har Förarintyg och genomfört ett praktikpass för att få skriva Kustskepparintyget, se startsidan under ”båtpraktik”.
Under respektive kapitel finns övningsfrågor och ibland tips om delar.
Ett tips: Gör alla övningsuppgifter så att du övar upp ett ”nautiskt tänkande” och din färdighet. Det är lätt att man gör onödiga slarvfel när man saknar rutin för att lösa uppgifterna (säger detta av egen erfarenhet).
I boken Sjötrafikföreskrifter m.m. finns de Internationella sjövägsregler som du förväntas kunna stora delar av. Fritidsskepparen täcker det du behöver för Kustskepparkursen, men vill du läsa mera rekommenderas ett köp. Finns att beställa på t.ex. Jure Sjöfart.
I menyn Fritidsskepparen ”Rättelser & tillägg” redovisas ändringar och nyheter.
Kapitel 11
Kustskepparen kapitel 11, Vi lämnar skärgården
Är dina kunskaper om Förarintyget ringrostiga är det bra att börja med en repetition av Förarintyget i kapitel 1 – 10 i Fritidsskepparen. Övningsfrågor finns efter varje kapitel och här på webbplatsen. Gå till startsidan i menyn eller direkt till övningsfrågorna.
Övningsfrågor hittar du i vänstra menyn. Du löser dem med fråga, svar, fråga, svar osv, eller så väljer du ”Alla frågor med svar” i huvudmenyn ovan under övningsfrågor.
11:1
Att rättvisande kurs från ett sjökort och kompasskurs sällan eller aldrig visar samma sak vet vi. Nu vill du kontrollera din kompass i en enslinje, som du hittat i ett sjökort, för att se hur mycket det skiljer. Rättvisande kurs K i enslinjen är 245°. Din kompass visar Kk 250°.
a) Hur mycket fel visar kompassen, är det +5° eller -5° ?
b) Vad är den troliga orsaken till felvisningen?
11:1 Svar
a) Totalfelet är skillnaden mellan K och Kk, dvs -5°. Se uträkning i fråga b.
b) I felet finns säkert både missvisning och deviation.
Nu överkurs, detta går vi igenom i kapitel 12: Om missvisningen är 0° är deviationen -5° . Om missvisningen är västlig – 5° är deviationen 0° . Sedan kan det vara en blandning av både missvisning och deviation. Om missvisningen till exempel är ostlig +4° är deviationen – 9° .
Uträkning enligt sista alternativet ovan:
K = 245° m = – (+) 4° (missvisning) Km 241° d = + (-9) (deviation) Kk = 250° Kompasskurs
(tappa inte modet här och nu på första frågan, detta kommer att gås igenom och tragglas med start i kapitel 12. Repetera gärna kapitel 3. Se denna övning som något du kan gå tillbaka till och då kommer du att förstå det bättre om du inte gör det redan nu) ♥
11:2
Det är mörkt och du går i en farled och har vitt ledande sken från en fyr akterut. Fyren blir röd. Åt vilket håll ska du gira för att fyren ska bli vit igen?
11:2 Svar
Gira babord.
11:3
Du kör en mindre öppen motorbåt. Framför dig ser du denna lanternkombination.
a) Vad är det för fartyg som du ser?
b) Åt vilket håll ska du gira?
11:3 Svar
a) Maskindriven båt under 50 meter som kommer rakt emot dig.
b) Gira styrbord, det är högertrafik på sjön.
11:4
a) Vilka lanternor ska du ha tända när du seglar i mörker?
b) Går för motor med en båt som är under 10,5 meter lång?
11:4 Svar
a) Rött och grönt sidoljus samt vitt i aktern. Är båten under 7 meter och går under 7 knop räcker det med ett vitt runtlysande ljus.
b) Ett vitt toppljus, grönt och rött sidoljus och vitt akterljus.
11:5
Det är dålig sikt. Vilka ljudsignaler avger fartygen runt omkring dig om de:
a) Seglar?
b) Motorbåt under gång (på väg)?
c) En båt (under 12 meter), vad behöver den ha anordning för att avge ljudsignaler?
11:5 Svar
a) Ett långt och två korta ljud varannan minut, IS regel 35. Under 12 meter räcker ett kraftigt ljud med lämpligt föremål varannan minut, regel 35 h.
b) Ett långt signalljud med två minuters mellanrum, IS regel 35a och 25h.
c) Fartyg under 12 meter behöver inte ha utrustning enligt 33, men ska kunna avge effektiva ljudsignaler.
11:6
Din stävade kurs är 315°. I riktning 20° styrbord ser du ett rött ljus och du utgår från att det är en lanterna.
a) Vad är det som döljer sig i mörkret?
b) Åt vilket håll girar du för att undvika en kollision?
11:6 Svar
a) Segelbåt som seglar, du ser babords sida.
b) Gira styrbord i god tid före och gå akter om.
11:7
Nedan ser du ett antal båtar i olika väjningssituationer. Avståndet är cirka 150 meter. Vem väjer och varför?
11:7 Svar
a) Båt A väjer. Har vinden in på babords sida, IS regel 12 a1.
b) A, segelbåten är upphinnande och ska därför väja, IS regel 13a.
c) Båda båtarna väjer styrbord vid kontrakurs, IS regel 14a.
d) B väjer, vinden in på babords sida. Spinnakern skymmer bommen i båt A. Om B inte kan avgöra vilken sida A har vinden ska B väja av den anledningen. IS regler 12 a1 och 12 a3.
e) Skärande kurs, A väjer, högerregeln. A går akter om B, IS regel 15.
f) Vinden in på samma sida. Segelbåt B väjer för det är lovartsbåt (närmast vinden), IS regel 12 a2.
11:8
Om du råkar ut för en nödsituation, ange minst fyra sätt att påkalla uppmärksamhet.
11:8 Svar
Se Fritidsskepparen bilaga 1 sid 228 (sid 230 i äldre blå upplaga före 2017).
11:9
Vad betyder bilderna nedan som finns i sjökorten?
Symboler från Kort 1
11:9 Svar
a)Djupkurvor 0-3 meter respektive 3 – 6 meter.b)Väderstrecksmärke, ost om grundet.c)Gräns för förbudsområde. Kan gälla förbud mot ankring, fiske, dykning med mera.d)Farled. Enslinjer är heldragna.e)Bro med angiven segelfri höjd 12 meter och bredd 24 meter.f)Gräns för skjutområde.g)Farligt vrak med okänt djup.h)Djup i meter där siffrorna står. Om det är parentes runt tex. (6,5) är angivna djupet intill parentesen.i)Gästhamn, marina.j)På botten: Lera (clay), sand, grus, gravel.k)Sidomärke, röd lysboj med rött ljus.l)Undervattenskabel.m)Fast sjömärke (kummel, stång eller tavla).
n)Bränning.o)Gränslinje för inre och yttre vatten.p)Rörledning.q)Farleds huvudriktning, se kapitel 4.r)Väderkvarn.s)Undervattensstenar, grundare än 2 meter.t)Radiotorn med rött ljus.u)Sidomärke röd färg.v)Hänvisning till nästa sjökort (i detta fall till ett skärgårdskort med skala 1:50 000). Se kapitel 1.x)Väderstrecksmärke, yellow black yellow. Väst om grundet.y)Kraftledning med angiven segelfri höjd 16 meter.z)Sektorfyr med vit, röd och grön sektor.å)Vindkraftverk.ä)Hus, väg och kyrka.ö)Sidomärke grön lysboj med grönt ljus.
11:10
Sjökort 93.
a) Du ska segla från Skagens hamn till Kungsbacka söder om Göteborg och planerar att angöra kusten vid fyren Tistlarna. Vad blir din kompasskurs? Räkna med 3° ostlig missvisning, men ingen deviation.
b) Du räknar med en snittfart på 6 knop i den friska nordliga vinden. Hur lång tid tar seglatsen till fyren Tistlarna?
c) Vad ligger på position N57° 38´80 E 011° 33´50 och hur ser den ut i verkligheten?
11:10 Svar
a)
K = 109° m = +3° (ostlig missvisning är positiv) Km 106° (teckenbyte) d = 0° Kk 106° din kompasskurs Se kapitel 3.
b) Det är cirka 38 sjömil delat med 6 knop = 6, 33 timmar ( 0,33 x 60 = 20 minuter) = 6 timmar och 20 minuter. Se kapitel 2.
c) Mittledsboj utanför Vinga. Vit och röd, se bild sid 46.
Kapitel 12
12:1
Missvisningen varierar i storlek beroende på var man är på jorden. Hur stor var den år 2016 längst in i finska viken? Ange även om den är västlig eller ostlig och med plus eller minustecken framför. Se bild sid 149 i Fritidsskepparen.
12:1 Svar
Ostlig +10° år 2016.
12:2
a) Vad blir Kk om K = 004° m = + 7° d = – 2°?
b) Vad blir K om KK = 357° m = – 2° d = + 7°?
12:2 Svar
a) 359°
K = 004° m = + 7° Km = 357° d = – 2° Kk = 359°
b) 002°
K = 002° m = – 2° Km = 004° d = + 7° Kk = 357°
12:3
Sjökort 61 övre halvan. Missvisning ostlig + 6° och deviation enlig tabellen på sid 266 om inte annat anges.
Du är i Öregrundsgrepen (sjökortets NV hörn) vid fyren Engelska grundet. Vad blir din kompasskurs till ostpricken vid Gubbstenen (m = +6°, d = -2°)?
12:3 Svar
Kk = 318°.
K = 322° m= + 6° Km 316° d = -2° Kk = 318°
12:4
Sjökort 61 övre halvan. Missvisning ostlig + 6° och deviation enlig tabellen på sid 266 om inte annat anges.
När du kommer till ostpricken Gubbstenen i fråga 12:3 får du veta att det ska blåsa nordlig vind i fyra dagar. Du bestämmer dig därför att segla mot Åland i stället.
a) Du ser fyren Örskär och västpricken norr om fyren i kikare. När du styr mot västpricken från ostpricken visar din kompass 80°. Hur stor är deviationen? Missvisningen ostlig + 6°.
b) Färden fortsätter från västpricken i a) mot fyren Kallan på norra Åland. Vad blir Kk? Missvisning +6° och deviation enligt tabell sid 266.
c) Hur långt är det från västpricken till fyren Kallan och hur lång tid tar det om du räknar med 6 knop i snittfart?
12:4 Svar
a) d = + 8°
K = 94° m = +6° Km 88° d = + 8° Kk = 80°
b) Kk = 92°
K = 99° m = +6° Km 93° d = +1° Kk = 92°
c) Distansen är 41 M (sjömil). 41/6 knop = 6,83 timmar = (0,83 x 60) = 50 minuter, dvs 6 timmar och 50 minuter. I praktiken kan du räkna med att det tar någonstans mellan 6,5 till närmare 8 timmar om vinden är frisk hela dagen.
12:5
Sjökort 61 övre halvan. Missvisning ostlig + 6° och deviation enlig tabellen på sid 266 om inte annat anges.
a) En motorbåt startar vid Tjärven och styr Kk 342°. Vilket sjömärke kommer man till? Missvisning ostlig 6°, deviation enligt tabell sid 226.
b) Farten är 18 knop. Hur lång tid tar det?
12:5 Svar
a) Solovjeva. Rätta först Kk.
K = 346° m = +6° Km 340° d = – 2° Kk = 342°
b) Distans 24,5 sjömil/18 knop = 1,36 timmar = (0,36 x 60) = 1 timma och 22 minuter.
12:6
Sjökort 93 övre halvan. Missvisning ostlig + 3° och deviation enlig tabellen på sid 266 om inte annat anges.
Du lämnar Fjällbacka (innanför Väderöbod) en morgon. Därifrån seglar du norrut och passerar fyren Djupskär och viker av mot NV och fyren Brämskär. Efter ett tag får du fyrarna ens akterut och du kontrollerar kompassen. Kompassen visar 315°. Hur stor deviation har du på kompassen?
12:6 Svar
D = – 7°.
K = 311° m = +3° Km 308° d = – 7° Kk = 315°
12:7
Sjökort 93 övre halvan. Missvisning ostlig + 3° och deviation enlig tabellen på sid 266 om inte annat anges.
Du lämnar kusten bakom dig och är nu vid Ramskärs fyr. Därifrån sätter du kurs mot fyren Svenner i Norge. a) Vad blir kompasskursen?
b) Du räknar med en snittfart på 6 knop. Hur lång tid tar seglatsen?
12:7 Svar
a) Kompasskurs 295°.
K = 296° m = +3° Km 293° d = – 2° ur tabell Kk = 295°
b) D = 29,4 eller ca 30 sjömil/6 knop = 5 timmar.
12:8
Sjökort 93 övre halvan. Missvisning västlig – 4° och deviation enlig tabellen på sid 266 om inte annat anges.
Vi låter fyrarna Svenner och Staversodden bilda en enslinje ut mot havet (i praktiken syns de troligtvis inte ens). Du går i enslinjen och din kompass visar Kk 300°. Hur stor är deviationen på denna kurs? Räkna med västlig missvisning 4°.
12:8 Svar
D = – 5°.
K = 291° m = -4° Km 295° d = – 5° Kk = 300°
12:9
Sjökort 93 övre halvan. Missvisning ostlig + 3° och deviation enlig tabellen på sid 266 om inte annat anges.
Vad blir kompasskursen från N58° 50´00 E010° 00´00 till fyren Tvistein om missvisningen är västlig 2° och deviationen +4°?
12:9 Svar
Kompasskurs 340°.
K = 342° m = -2° Km 344° d = +4° Kk = 340°
12:10
Du vill göra en egen deviationstabell och du styr fram och tillbaka mot en grön farledsboj på olika kurser. När du är klar har du gått ett varv runt bojen. Du har navigator ombord och den är inställd på att visa kursen inklusive missvisning. I tabellen nedan ser du de olika värdena som du fick. (Här kan du läsa mera om att göra en egen deviationstabell med hjälp av navigator, Fritidsskepparens deviationskontroll *Klicka vidare*)
a) Innan du börjar, vilka förutsättningar måste råda för att få ett lyckat resultat?
b) Följande värden noterades. Gör tabellen komplett genom att räkna ut deviationen. Glöm inte plus och minustecken framför.
Km från navigator
Kk från kompassen
Deviation
012°
010°
059°
055°
111°
100°
151°
145°
172°
170°
195°
200°
232°
240°
265°
275°
299°
305°
346°
350°
12:10 Svar
a) Det måste vara lugnt och stilla, ingen avdrift eller ström får förekomma. Vidare måste rorsman kunna styra båten på rak kurs i minst cirka 10 sekunder.
b)
Km från navigator
Kk från kompassen
Deviation SVAR
012°
010°
+2°
059°
055°
+4°
111°
100°
+11°
151°
145°
+6°
172°
170°
+2°
195°
200°
-5°
232°
240°
-8°
265°
275°
-10°
299°
305°
-6°
346°
350°
-4°
Kapitel 13
13:1
Måsknuv är en av många ledfyrar i skärgården.
Vad har Måsknuv för karaktär? b) Förklara skillnaden mellan ledande vit och icke ledande vit sektor.
13:1 Svar
a) En så kallad Morsefyr. Skenet är morsebokstaven A, ett kort och ett långt ljus i tidsperioden 8 sekunder. Syns 13 sjömil och har färgerna vitt, rött och grönt.
b) Ledande vitt sken lyser utmed en farled och i leden leder den dig fri från grund. Visas med gult i sjökortet. Icke ledande vit betyder ”här står jag och lyser vit, men det är ingen farled här.” Visas med en gul cirkelbåge, här åt väster.
13:2
a) Hur lyser Mysingeholms fyr?
b) Vad innebär 7/10 M ?
13:2 Svar
a) Isophase, lika länge tänd som släckt. Här tänd i 2 sekunder och 2 sekunder mörk. Vitt, rött och grönt sken.
b) Vita skenet uppåt mot norr syns i 7 sjömil. Det vita mot SV syns i 10 sjömil. Det är en så kallad projektorfyr. Notera också hur de gula fälten skiljer sig åt. Projektorfyrens ljusstråle är smalare och ritad längre.
13:3
Hur lyser väderstrecksmärken?
13:3 Svar
De har Q – quick sken eller VQ – very quick. Nordmärket blixtrar hela tiden, ostmärket har tre blixtar, sydmärket sex blixtrar och ett långt sken och västmärket har nio blixtrar med olika tidsintervaller. Se Fritidsskepparen sid 162.
13:4
Hur lyser följande lysbojar?
a) Röd lysboj
b) Grön lysboj
c) Mittledsmärke
d) Specialmärke?
13:4 Svar
a) En röd blixt var tredje sekund.
b) Oftast två gröna blixtljusljus var sjätte sekund. Quick grönt förekommer också.
c) Vitt ljus med karaktären isophase, occulting eller long flash.
d) Gult ljus. Karaktären varierar.
13:5
Landsorts fyr står på ön Öja. Landsorts Bredgrund står strax söder om Landsorts fyr.
a) Beskriv Landsorts fyrkaraktärer.
b) Landsorts Bredgrund, ange karaktärerna.
c) Vad betyder Racon B (30s)?
13:5 Svar
OBS. Det är svårt att skilja på de olika fyrljusens ljusvinklar i sjökort 61. Det finns ett specialkort i skala 1:25 000 över området som ska användas för säker navigering.
a) Periodens längd är 60 sekunder och börjar med ett blixtljus. Sedan kommer fyra blixtar kring halvminuten. Vitt icke ledande sken horisonten runt och syns i 22 sjömil. I sjökort 61 ser vi att fyrljuset sitter på 44,5 meters höjd.
Det finns också en bifyr på Landsorts fyr. Den lyser Oc, occulting, vilket betyder mera ljus än mörker. Fyren är tänd i cirka 9 sekunder och 1 sekunds mörker innan den börjar om igen. Vitt ljus lyser söderut i leden, omgivet av grönt och rött. Syns i 14 – 10 sjömil (vitt ljus i 14 sjömil, grönt och rött i 10 sjömil). Fyrljusets höjd är 27 meter.
b) Isophase = lika. Fyren är tänd i två sekunder och mörk i två sekunder. Vitt, rött och grönt sken. Vitt ljus syns i 16 sjömil, rött och grönt 12 sjömil enligt sjökort 61. Fyrljusets höjd är 18 meter.
c) Fyren sänder ett morsetecken, här B: lång kort kort kort. Tecknet syns en kort stund var 30 sekund på en radarskärm.
13:6
Vilken symbol i sjökortet anger att fyren sänder Racon?
13:6 Svar
Lila ring runt fyrens position.
Kapitel 14
14:1
Från Ekerö på Åland går en heldragen enslinje i SV riktning. Den slutar med djupsiffran 8,0 meter som anger största djup i enslinjen för ett fartyg. Du går mot land och pejlar Gisslan i Bm 252° på din babordssida. Ange din position i latitud och longitud. Missvisning ost 6°.
14:1 Svar
N 60°10´40 E019°26´20. Rätta Bm 252° för missvisning +6°. B = 258°.
Krysspejling, sjökort 61 nedre halvan.
14:2
Du pejlar på NO kurs Gunnarstenarna i B= 327° och Yttre Karvasens fasta sjömärke i B= 250°. Missvisning 6° ostlig.
a) Vad blir din bäring till Landsorts bredgrunds fyr? Fyren står ute i vattnet syd om ön Öja.
b) Vad är din position?
14:2 Svar
Ingen rättning av bäringarna, du såg dem i B och inte Bm.
a) Du ser Landsorts fyr nästan rakt i väster, B = 266°.
b) N58° 44´30 E 018°06´00
Sjökort 93, nedre halvan.
14:3
Du vill bestämma din position, men saknar pejlkompass och därför använder du båtens kompass. Du styr sakta mot respektive pejlobjekt. Först styr du rakt mot mittledsbojen utanför Vinga och då visar kompassen Kk 29°. Du vänder sedan båten mot Trubadurens och styr sakta mot fyren. Din kompass visar Kk 102°. Räkna med missvisning västlig 2°, deviation enligt tabell sid 266 i Fritidsskepparen.
a) Vilken kompasskurs ska du styra från pejlat läge till hamninloppet i Skagen i Danmark?
b) I vilken bäring B pejlar du mittledsbojen Nr 1 A om du haft en snittfart på 6 knop i 3,5 timmar från läget i A?
14:3 Svar a) När du styr mot ett föremål som du samtidigt pejlar måste båtens kompasskurs, Kk, rättas till K innan du lägger ut bäringen B i sjökortet. Bäring och kurs blir här samma sak. Positionen är: N57°36´50 E011°30´60. Kompasskurs 285° mot Skagens hamn.
Rättningar
Vinga mittledsboj: K = 32° (blir också ditt B) m = -2° Km = 34° d +5° (ur tabell) Kk 029°
Trubaduren: K = 100° (blir också ditt B) m = -2° Km = 102° d 0° (ur tabell) Kk 102°
Kompasskurs. K = 282° m = -2° Km 284 d = -1° Kk 285°
b) Mittledsbojen Nr 1 A pejlas i B 017°. Du har färdats i 21 sjömil mot Skagens hamn (6 knop i 3 timmar och 30 minuter = 30 minuter/60 = 0,5, dvs. 3,5 x 6 = 21 sjömil).
Två pejlingar och utseglad distans. Om du gör rätt på denna fråga har du förstått hur transportören används, hur kurser och bäringar både rättas och läggs ut i sjökortet, hur man räknar fart- tid- och distans samt positionsuttagning och vad riktning är. Troligtvis kommer du aldrig att göra en liknande pejling i verkligheten, men denna uppgift är en bra övning i nautiskt tänk och bestickföring.
14:4
Du styr kompasskurs 341°. I området antar vi missvisningen västlig 2° (egentligen är den ostlig, men i uppgiften räknar vi med västlig missvisning).
Klockan 11:15 pejlar du Skagens fyr i Bm 279°. Klockan 11:45 pejlar du Skagens fyr igen i Bm 241°. Din fart är 8 knop.
a) Ange din position kl. 11:45.
Skagens fyr.
b) I vilken riktning ser du nordbojen på din babordssida från positionen i A?
14:4 Svar
a) Rätta kompasskursen och bäringar. Lägg sedan ut B1 och B2 i sjökortet. Rita in kurslinjen K 337°. På 30 minuter har du färdats 4 sjömil. Sätt av 4 sjömil på kurslinjen. Parallellförflytta B1 utmed kurslinjen i 4 sjömil och låt B1 skära B2. Där är din position på B2.
N57°47´00 E010°47´00
K = 337° m = -2° Km = 339° d = – 2° Kk = 341°
B = 277° m = -2° Bm1 = 279°
B = 239° m = -2° Bm2 = 241°
b) Din K = 337°. Bäringen = 239°. Riktningen är 337° – 239° = 98°. Riktning är vinkeln mellan långskeppslinjen och ut till syftföremålet. Se sid 166 i Fritidsskepparen.
14:5
Ett fartyg styr K = 005° och pejlar en fyr B 320°. I vilken bäring ska man pejla fyren nästa gång om man vill använda 45/90° pejlingen?
14:5 Svar
I bäring 275°.
45°/90° pejling, sjökort 93 nedre halvan.
14:6
Måseskär
Det är en lugn dag till havs. Farten är låg och det är lite långsamt ombord. Då kommer du att tänka på 45/90-graders pejlingen som du fick lära dig på en navigationskurs och nu vill du testa den.
Du pejlar Måseskärs fyr i riktning 45° på styrbords sida. Du har Måseskär tvärs efter 45 minuter och då har du färdats i 3 sjömil. Din kompasskurs är 12°. Deviation enligt tabell och missvisning ostlig 2°.
a) Vad är din position?
b) Från läget i A, vad blir din kompasskurs till Hättans fyr (mot NO)?
14:6 Svar a) Du är 3 sjömil från Måseskärs fyr på bäringslinjen 105°. Din kurs är rättad 15°:
K = 15° m = +2° Km = 13° d = +1° Kk = 12°
Om du går K = 15° och någonting blir tvärs är det 15° + 90° = 105°. Således kan du räkna ut bäringen andra gången och avståndet är lika med sträckan du gått, dvs 3 sjömil. Sträckan mäter du mellan första bäringen som var 60° (K = 15° + riktning 45° = 60°) Position N58°06´40 E011°14´00.
b) Kk 39°.
K = 47° m = +2° Km = 45° d = +6° Kk = 39°
Avståndsberäkning och fyrar geografiska lysvidd. Sjökort 93 övre halvan.
14:7 Du styr i K = 90° mot Ursholmens fyr. I vilken bäring kan du se Ramskärs fyr första gången om din ögonhöjd är 2 meter och hur långt från Ursholmens fyr är du då?
14:7 Svar I bäring 112°, avstånd cirka 11 sjömil från Ursholmen. Formeln är: 2,08 (√h +√ H) h = ögats höjd över havet, H = fyrljusets höjd . Din horisontlinje är 1,41 sjömil bort (roten ur 2 meters ögonhöjd), Ramskärs fyrsljus horisontlinje är roten ur 19 meter = 4,36 sjömil, således ditt avstånd till Ramskärs fyr är 2,08 x (4,36 + 1,41)= 12 sjömil.
Som du säkert noterat fungerar inte denna uppgift i verkligheten eftersom Ramskärs fyr bara syns i 8 sjömil. Se den som ett övningsexempel.
14:8
Du styr mot Ursholmens fyr på kurs 90°. I radar ser du racon från Ramskärs fyr (M = två långa morsetecken) i bäring 140°. Hur långt från Ursholmens fyr är du?
14:8 Svar
Cirka 3,7 sjömil.
Rättning av logg
14:9
Du vill kontrollera din loggs distansräknare. Du går på rak kurs inom ett område där det inte är strömt och du har ingen avdrift. Din navigator visar 8,5 knop och loggen visar 8 knop. Vi utgår från att navigatorn har det rätta värdet.
Vad blir rättelseprocenten för loggen?
14:9 Svar
6,25 %. (8,5 – 8) x 100/8 = 6,25. Loggens fart ska ökas med 6,25 % för att visa rätt.
14:10
Du åker snipa och saknar navigator, men den har en äldre logg som visar lite för litet. Du har mätt en sträcka på 8 sjömil. Om loggen har en loggfaktor på 1,04, vad kommer loggen då att visa när du är framme?
14:10 Svar
8/1,04 = cirka 7,7 sjömil. För att få rätt värden på avläst logg ska distansen multipliceras med 1,04.
Kapitel 15
Kapitel 15
Osäkerhetsområden Om man inte har navigator bör man räkna med ett osäkerhetsområde när man angör en kust (närma sig en kust från havet).
Sjökort 61 nedre halvan.
15:1
Du befinner dig 10 sjömil ost om fyren Gunnarstenarna. Båten styr K= 060° med en fart genom vattnet på 10 knop. Du bedömer kursfelet till +/- 3° och distansfelet till +/- 5 %. Ingen ström eller avdrift på grund av vind.
a) Rita ut osäkerhetsområdet efter tre timmars färd. Ange områdets fyra hörn i bäring och avstånd från Almagrundet.
b) Om du använder hörnen i området som yttersta gräns och gör det till en cirkel, hur stor blir radien då?
15:1 Svar
OBS. En uppgift som denna torde nog alla få något avvikande svar. Det skiljer lätt 1 -3° och någon eller ett par- tre tiondelar på avståndet i svaren.
En skillnad uppstår beroende på var du börjar med nedre passarspetsen på latitudskalan på grund av att den växer längre norrut.
Ställ in 30 sjömil i nedre delen på latitudskalan och jämför längre upp med samma avstånd på passaren.
a) Ostligaste närmast fyren och vidare medsols: a) B = 152° avstånd 6,5M, b) B = 151° avstånd 9,7M, c) B = 168° avstånd 10,2 M, d) 177° avstånd 7,5 M.
b) Cirka 2,2 sjömil vilket motsvarar cirka 7 % (2,2/30 = 7,3 %) av sträckan.
15:2
Sjökort 93, nedre halvan Du har lämnat Skagens hamn och ska segla till Smögen. Du befinner dig vid nordbojen Q nordost om Skagen och tänker angöra kusten vid Hållö. Du sätter Kög mot sydbojen Sörgrundsberget SSV om Hållö. Kursfelet uppskattas till +/- 5 ° och distansfelet till +/- 6 %.
a) Rita ut osäkerhetsområdet med Sörgrundsberget som referenspunkt och ange avstånd och bäring till nordligaste och sydligaste hörnen.
b) Som du märker är osäkerhetsområdet ganska stort. Om det blir dimma, hur resonerar du då när området är så stort?
15:2 Svar
a) Till nordligaste hörnet, B = 323°, avstånd 4,2 sjömil och sydligaste hörnet B= 153°, avstånd 3,6 sjömil. Rita först ut rättvisande kurs mellan bojarna. K = 024°. +/- 5° = 019° och 029°. Distansen mellan bojarna är 34,5 sjömil. +/- 6 % ger +/ – ca 2 sjömil.
b) Man brukar säga att man ska utgår från det sämsta tänkbara läget inom området och handla därefter. Om du inte hittar någon av bojarna eller något annat att identifiera så är det troligtvis bäst att segla fram och tillbaka inom ett begränsat område och vänta tills dimman lättar.
15:3
Avdrift och ström När det blåser ger vinden dig en avdrift. Om hela vattenmassan förflyttar sig talar vi om strömmande vatten, eller ström.
Du styr västlig kurs 270°. Det är nordlig vind och du uppskattar avdriften till 10° (vi bortser från missvisning och deviation i denna fråga). a) Om du styr västlig kurs enligt kompassen, vilken kurs över grund kommer du då att färdas utmed?
b) Vilken kurs och vilka grader kommer navigatorn att visa?
c) Vilken kurs och vilka grader visar kompassen?
d) Om du vill kompensera för avdriften, vilken kompasskurs i grader ska du då styra och vad kallar vi den kursen?
e) Vad kommer navigatorn att visa i grader när du kompenserar för avdriften?
15:3 Svar
a) 260° blir din kurs över grund. Båten driver åt lä, babord.
b) 260°. Navigatorn visar kurs över grund, det vill säga din verkliga förflyttning.
c) Stävad kurs, här kompasskurs 270°.
d) 280°. Din stävade kurs.
Kgv 270° Kurs genom vattnet. a + (-10°) avdrift, vind in om styrbord, minustecken. K = 280° din rättvisande kurs.
e) Kurs över grund 270°, din verkliga förflyttning.
15:4
Sjökort 61, övre halvan
Du färdas i en motorbåt och är 2 sjömil norr om bojen Tröskeln västra. Därifrån sätter du kurs mot fyren Flötjan. Det är västlig vind. Efter ett tag upptäcker du att kursen leder dig en sjömil ost om Flötjan.
a) Hur stor är avdriften?
b) Om du visste avdriftens storlek när du startade, vilken kompasskurs Kk skulle du då ha styrt för att kompensera för avdriften och komma fram dit du ville? Missvisning ostlig 6°, deviation enligt tabell.
c) Västlig vind, vad har den för kurs?
15:4 Svar
a) 9°. Rättvisande kurs är 341°. Din kurs över grund är 350°.
b) 329°
Kgv = 341° Kurs genom vattnet, rättvisande kurs om inte avdrift finns. a = – (+9° ) avdrift, vind in från babord. K = 332° m = – (+6°) Km = 326° d + (-3°) ur tabell Kk = 329°
c) ostlig 90°.
15:5
Sjökort 61, nedre halvan
Under en seglats länsar en segelbåt ut mot havet i farleden nord Gunnarstenarna för NV vind. När man är tvärs Gunnarstenarna (i farleden) sätter man kurs upp emot Borgsbredan (ostmärket SV Huvudskär). Loggad fart är 6 knop. Efter två timmar handpejlar man den lilla ön Storskär i Bm 332° och Huvudskär fyr i Bm 038°. Missvisning ostlig 4°.
a) Hur stor är avdriften?
b) Från den pejlade positionen, vilken Kk ska man sätta mot en punkt 1 sjömil ost om Almagrundet med hänsyn till avdriften?
c) Efter hur lång tid kommer man att passera 16,9 meters grundet (17 meter i gamla sjökortet från 2012) med bibehållen fart 6 knop?
15:5 Svar
a) 6°. Rättvisande kurs mot Borgsbredan är 58°. Kög blev 64° till pejlat läge. Rättade bäringar ger Storskär B = 336° och Huvudskär B = 042° (missvisning ostlig + 4°).
b) Kk 038°
Kgv = 054° Kurs genom vattnet, rättvisande kurs när avdrift inte finns. a = – (+6°) avdrift för NV vind, in från babords sida, håll upp mot vinden. K = 048° m = – (+4°) Km = 044° d = – (+6°) Kk = 038°
c) Efter 2 timmar och 15 minuter. Distansen är cirka 13,5 sjömil delat med farten 6 knop = 2,25 timmar = 2 timmar och 15 minuter (0,25 x 60 = 15).
15:6
Det går att räkna ut vilken kurs strömmande vatten har och med vilken fart vattenmassan rör sig. Tänk så här: ”Efter en timma är jag här, men jag skulle ha varit där.” Kurs ström KS och fart ström FS får man fram genom att sammanbinda punkten där du är och där du skulle ha varit. Se Fritidsskepparen sid 180.
Sjökort 93
Du färdas i en motorsnipa med autopilot utomskärs och båten styr från fyren Ramskär på kurs 235° mot nordpricken vid 2,2 meters grundet (2,3 meter i gamla sjökortet från 2012) vid Persgrunden. Du ska dit för att fiska. Vädret är fint, inga andra båtar är i närheten och din uppmärksamhet är inte hundraprocentig. Farten är knappt fem knop. Efter en timma är du nära en boj och börjar titta på ekolodet var 2,2 (2,3) meters grundet är. Ekolodet visar betydligt större djup och du upptäcker nu att du är vid sydbojen istället i stället för vid nordpricken.
a) Vilken kurs och vilken fart har strömmen i det aktuella området?
b) Loggen visade 4,8 knop hela tiden. Vad blev din verkliga fart från Ramskärs fyr till sydbojen?
c) Vilken kurs blev din verkliga kurs över grund?
15:6 Svar
a) KS är 211°. Strömmen förde dig sydvart. Ta ut kursen från nordpricken till sydbojen. FS är 1 knop. Mät avståndet mellan pricken och bojen. Avstådet är 1 sjömil, du färdades i en timma, således är strömmens fart 1 knop.
b) 5,7 knop. Mät avståndet från fyren till sydbojen = 5,7 sjömil. Du färdades i en timma.
c) Kög = 231° (kursen från fyren till sydbojen).
15:7
Från fyren Ramskär styr du 187°. Din båt gör 16 knop enligt loggen. Efter en timma ska du vara vid gula lysbojen Fl (5) Y 20 s. Du var där redan efter 50 minuter på grund av en medström.
a) Vilken fart har strömmen?
b) Vad blev din fart över grund?
15:7 Svar
a) FS 3,3 knop. Sträckan är 16 sjömil och din båt gör 16 knop, således tar det en timma att åka den sträckan. Nu tog det 50 minuter. Du har åkt 16 sjömil på 50 minuter. (50/60 = 0,83 delat med 16 sjömil = 16/0,83 = 19,3). Fart ström = 19,3 – 16 = 3,3 knop.
b) Fart över grund, Fög, 19,3 knop. Sträckan är 16 sjömil och det tog 50 minuter (50/60 = 0,83 delat med 16 sjömil = 16/0,83 = 19,3 knop.
15:8
a) Du är på väg mot Oslo och närmar dig det stora trafiksepareringsområdet, TSS, i Oslofjorden. Vad gäller när du kommer dit med din fritidsbåt? OBS, Detta TSS-område finns inte i nya sjökortet från 2020, men frågan kan ändå lösas.
b) Sjökortsbilden ovan visar heldragna pilar i trafiksepareringsområdet. Ibland förekommer streckade pilar. Vad är skillnaden?
15:8 Svar
a) Håll dig helst utanför området och gå i Kusttrafikzonen på styrbords sida. Om du går i TSS-området och är under 20 meter lång ska du väja för alla fartyg. Det gäller även om du seglar. Om du måste korsa området ska det ske vinkelrätt och så snabbt som möjligt. Läs mera på sid 182 i Fritidsskepparen.
a) Du seglar utmed norra Danmarks östra kust. Närmare kusten ser du en streckad linje som följer kusten.
Vad betyder den? Se bilden och jämför med ditt sjökort 93 (från 2020).
b) Svarta pilen pekar på ett område. Vad betyder området?
15:9 Svar
a) Gräns för bottengarnspålar. Se förklaring i textruta i sjökortet på danskt fastland.
b) Ej sjömätt område med oren botten. Vrakrester etc. kan finnas där.
15:10, sjökort 93
Du och din besättning befinner er 2 sjömil väster om fyren Hätteberget. Ni planerar att passera 3 sjömil nord om nordbojen Q, som står NO om Skagen.
a) Vilken kurs genom vattnet, Kgv, ska ni styra om det i området råder en nordlig ström, Ks = 000º och fart ström, Fs = 2 knop. Er fart enligt loggen, Fgv, är 10 knop.
b) Vilken fart över grund, Fög, kommer navigatorn att visa?
c) Vilken kurs över grund kommer navigatorn att visa?
d) I nya sjökortet från 2020, frågan kan besvaras utan sjökort: Ni kommer in i ett område norr om Danmark som heter Precautionary area. Vad innebär det?
e) Varför kan ni inte fortsätta på samma kurs (sjökort från 2020)?
15:10 Svar
a) Kurs genom vattnet, Kgv = 251º. Strömtriangeln görs på en timmas beräkning. Rita linjen från positionen vid Hätteberget till 3 sjömil nord om bojen. Det är Kög. Rita ut strömmens kurs, en linje rakt norrut från startpunkten och gör den 2 sjömil lång. Ställ in er Fgv 10 knop på passaren och lägg in den sträckan från där strömpilen slutar och låt den skära linjen Kög. Ta ut kursen. Den blir 251º. Logiskt eftersom man måste gå på något sydligare kurs på grund av att hela vattenmassan rör sig norrut.
b) Fög = 9,5 knop. Mät distansen från startpunkten väst Hätteberget till den punkt där linjen Kgv skär linjen Kög.
c) Kög = 262º. Lägg ut kursen från start till 3 sjömil nord nordbojen Q.
d) Uppmärksamhetsområde. Alla fartyg ska hålla extra utkik och framföras med försiktighet.
e) Ni kommer då att gå mot fastställd färdriktning i trafiksepareringsområdet och det är förbjudet. Räkna med höga böter om ni blir ertappade.
Kapitel 16
16:1
Bilden är ett klipp från en navigator. Båten styr inte i någon rutt mot en girpunkt.
a)
Vad är skillnaden mellan GPS-krs KÖG och kompasskurs?
b)
Varför skiljer sig kurserna åt?
c)
Vad betyder bokstaven M?
d)
Vi antar att NO vind påverkar båten med en avdrift på 6° i de angivna förutsättningarna. Hur stor är deviationen då i den elektroniska kompassen (kompasskursen)?
e)
Om missvisningen är ostlig 6°. Vad är då vår verkliga (rättvisande) kurs över grund?
16:1 Svar
a)
346° är vår verkliga kurs över grund inklusive missvisning, information från satelliter. Vår kompasskurs (stävade) kurs är 356° inklusive missvisning, information från en elektronisk kompass.
b)
Vi har en avdrift på 10° eller deviation på kompasskursen från den elektroniska kompassen. Det kan också vara en kombination av avdrift, ström och deviation.
c)
Att visad kurs är inklusive missvisning. Under inställningar kan man välja på att visa kursen rättvisande eller med hänsyn till missvisningen.
d)
Deviationen är -4° på den elektroniska kompassen. GPS-kurs skulle vara +6° om det inte var någon avdrift, dvs 352° = km vilket också elektroniska kompassen skulle ha visat då. Skillnad -4°.Km 352° d +(-) 4° Kk 356° Vår kompasskurs på elektroniska kompassen.Missvisningen påverkar både kompasskursen och GPS-kursen lika här.
e)
352°. GPS kurs 346° M kan jämföras med Km 346°. Rätta så här:K = 352° m = +6° Km = 346° (vår GPS-kurs inklusive missvisning).
16:2
Bilden är ett klipp från en navigator.
a) Vad är ”GPS-fart” och ”Fart gen. vatten”?
b) Varför skiljer de båda farterna sig åt? Ange två tänkbara orsaker.
c) Vi antar att båda värdena visar rätt. Har vi med eller motström?
d) Hur mycket, i knop, påverkar strömmen oss här?
16:2 Svar
a) GPS-fart 6,7 knop är vår verkliga fart över sjöbotten. 7,1 knop är vår fart genom vattenmassan och visas av loggen.
b) Loggen kan vara felkalibrerad och visar då 0,4 knop för mycket. Det kan också vara motström.
c) Motström.
d) Där vi åker påverkar strömmen mot oss med 0,4 knop (skillnaden mellan 6,7 knop och 7,1 knop).
16:3
Det är nedsatt sikt. Du navigerar med både radar och navigator och dessutom har du AIS. Behöver du ändå ha optisk utkik? Motivera svaret.
16:3 Svar
Ja, man ska ha ständig utkik med alla tillgängliga medel och det innefattar även optisk utkik. Internationella sjövägsreglerna kapitel 5.
16:4
Du navigerar med radar och är på väg in i sundet mellan Ön och Land. Varför syns inte sundet på radarskärmen?
16:4 Svar
Lobvinkelns bredd (här 6°) gör att sundet inte syns på detta avstånd. Du behöver komma närmare, då öppnar sig sundet. Se sid 195 i Fritidsskepparen.
16:5
En navigator sägs uppdatera positionsinformationen från satelliterna med 10 Hz (tio gånger i sekunden). Hur kommer det sig då att vi ändå upplever att vår position på det digitala sjökortet släpar efter när farten är över cirka 20 knop?
16:5 Svar
Uppdatering mellan navigatorns antenn och satelliterna är 10 gånger per sekund (10 Hertz). Eftersläpningen beror på att navigatorns processor inte hinner med att flytta positionen på sjökortet lika snabbt.
16:6
Det syns plötsligt ett morsetecken på radarskärmen enligt bilden. Vad är det för något?
16:6 Svar
En fyr, farledsboj eller något annat som sänder en identifieringssignal bestående av ett morsetecken, här bokstaven K. Objektet är där morsetecknet är närmast din egen position som är i mitten.
16:7
Vad döljer sig bakom namnen och förkortningarna?
a)
Navtex
b)
EPRIB
c)
SART
d)
AIS
e)
AIS SART
f)
SRC
g)
GMDSS
h)
GNSS
i)
Radar
j)
AIS SRM
k)
VHF
l)
DSC
m)
Galileo
n)
Inmarsat
o)
EGNOS
16:7 Svar
a)
Navtex Mottagare som ger väder- och navigationsinformation.
b)
EPRIB: Nödsändare som larmar via satellit till larmcentraler typ RCC.
c)
SART: Lokaliseringssändare (transponder) som sänder på samma frekvens som en radar. Tolv punkter i rad anger var den nödställde befinner sig.
d)
AIS: Automatic Identification System. Visar var andra fartyg befinner sig, anger deras kurs, fart med mera.
e)
AIS SART: Nödsändare inom AIS-bandet.
f)
SRC: Short Range Certificate, så kallat VHF-certifikat.
g)
GMDSS: Samlingsnamnet för olika komponenter av utrustning som ingår i ett nödsystem för att hjälpa nödställda till sjöss, exempelvis VHF, EPIRB, SART, Navtex och satellitsystemet Inmarsat.
h)
GNSS: Global Navigation Satellite System, samlingsnamnet för olika satellitsystem.
i)
Radar: Navigationsinstrument för säkrare navigering i nedsatt sikt. Sänder radiovågor som reflekteras mot föremål och när de kommer tillbaka avbildas ekot på en radarskärm.
j)
AIS SRM: PAN-PAN brådskande meddelande som sänds via AIS. Ej att förväxla med Mayday.
k)
VHF: Very High Frequency, fartygsradio. Kanal 16 är anrops- och nödkanal.
l)
DSC: Digital Selective Call. Digitalt nödanropssystem i en VHF som sänder nödmeddelande, distress alert.
m)
Galileo: Europeiskt satellitsystem för positionering.
n)
Inmarsat: Satellitsystem för kommunikation.
o)
EGNOS: Ett stödsystem för GPS med geostationära satelliter och markbaserade antenner för exaktare position. Se sid 185.
16:8
Skärmdump från en navigator. Förklara vad siffrorna 1 – 23 betyder. Båtsymbolen är mellan punkt 19 och 22.
16:8 Svar
Tolkning navigator
Vår ruttlinje som vi inte kunde följa på grund av en kombination av vindriktning, avdrift och ström.
Vår fart i knop över grund, vår verkliga fart. Från satellit.
Vår verkliga kurs över grund i förhållande till geografiska nord, T för True course, vår verkliga förflyttning över sjöbotten. Från satellit.
Vår fart i knop genom vattenmassan. Fart från loggen.
Vår stävade kurs i förhållande till geografiska nord. T för True course, rättad för missvisning. Kurs från elektronisk kompass.
Aktuellt djup i meter. Ekolodet är kalibrerat för djupmätning från vattenytan.
Aktuell tid, UTC +2 för svensk sommartid.
Vattentemperatur i Celsius.
Position i latitud och longitud.
Antal sjömil som är kvar till vår natthamn.
Den tid vi kommer till natthamnen om vi håller samma fart som just nu.
Vår ruttlinje är den breda lila till höger i bild. Vi ligger 3.21 sjömil vänster om den, L för Left. Kallas ibland för XTE, Xcross Track Error.
Visar vår bäring till nästa girpunkt i rutten i förhållande till geografiska nord. T för True Course.
Avstånd i sjömil till nästa girpunkt.
Beräknad tid till nästa girpunkt om vi håller samma fart i knop som just nu.
Vår fart mot nästa girpunkt, Velocity Made Good
Vid nästa girpunkt ska vi gira 9 grader åt babord, P för Port, om vi följer rutten till höger (nr. 23).
Blå linje, vektor som visar vår planerade verkliga förflyttning. Information med hjälp av satellit.
Svart linje, vår planerade stävade kurs, en förlängning av långskeppslinjen. Information från elektronisk kompass. Skillnaden mellan vektorerna ger en uppfattning av avdrift och ström.
Pilen pekar hur vi bäst styr för att komma åter till ruttlinjen (nummer 23).
Sjökortsbildens skala. 0,5 sjömil långt är svarta sträcket.
Svarta pilen pekar åt norr.
Svarta streck bakom båten visar vårt spår.
Kapitel 17
17:1
a) Hur kan du förbereda dig för att undvika sjösjuka?
b) Hur håller du sjösjukan borta när båten börjar gunga och rulla?
17:1 Svar
a) Var utvilad och mätt. Drick inte alkohol före eller under avfärd, ät extra kolhydrater kvällen innan, ta sjösjukemedel i god tid före avresan. Förvissa dig om att båten är i gott skick och att det inte finns något som man behöver oroa sig för, tex att motorn går ojämnt eller om bränslemängden är i knappaste laget.
b) Att styra är bra, titta mot horisonten, var aktiv och undvik att gå ned i ruffen eller böja dig ned. Om du går och lägger dig, ligg på sidan där det gungar minst i båten. Slut ögonen så fort som möjligt.
Se till så att du inte börjar frysa, ta på dig varmare kläder när första tanken dyker upp. Ät så att du inte blir hungrig. Gör behov i tid, allting blir bara värre om man väntar ”till sen.” God stämning ombord är bra, den som känner sig trygg blir sällan sjösjuk.
17:2
Om du ser att din kompis blir illamående och vill kräkas, vad är det viktigt att du då tänker på?
17:2 Svar
Det sägs att ingen har dött av sjösjuka, men många har dött sjösjuka. Den som blir sjösjuk kan få för sig att kliva av båten under gång. Därför är det viktigt att hålla ett öga på den sjösjuke, helst surra personen med en livlina som är fastsatt i båten. Var extra uppmärksam om personen hänger över relingen och kräks.
17:3
Vad är en andra gradens brännskada och hur behandlas den bäst?
17:3 Svar
Rodnad och blåsbildning. Kyl i skadeområdet under 20 minuter. Skydda blåsorna med ett rent förband. Ta inte hål på blåsorna. Kontakta Sweden Rescue på VHF och fråga om läkarråd om du är osäker.
17:4
Vad gör du om någon blir biten av en huggorm?
17:4 Svar
Den systematiska giftreaktionen ökar om giftet snabbt når ut i cirkulation. Var därför stilla, håll den bitna kroppsdelen i högläge, låt bettstället vara. Kläm eller sug inte på bettstället. Barn har mindre kroppsvolym än vuxna och måste ofta övervakas på sjukhus.
Kontakta Sweden Rescue på VHF och fråga om läkarråd eller närmaste sjukhus. Räkna med att vård behövs på sjukhus.
17:5
a) Hur tar du bort en fästing som bitigt sig fast?
b) Vilka sjukdomar kan fästingar föra med sig?
17:5 Svar
a) Ta bort fästingen så fort som möjligt. Ta en pincett nära huden och dra fästingen rakt ut. Smörj inte med fett och vrid eller kläm inte på fästingen.
b) Borelia är vanligast. Det är en bakteriesjukdom som kan ge nästan vilken symtom som helst. En stor rodnad syns ibland runt bettstället. Behandla snarast med antibiotika. TBE är en virushjärninflammation, ovanlig men mycket allvarlig. Risk för bestående men. Det finns ett effektivt förebyggande vaccin.
Bilaga 1
sjövägsregler
Bilaga 1, här på webbsidan, är för dig som läser Kustskepparkursen.
Läser du Förarintygskursen? Öva lanternor och väjningsregler i övningsuppgifter och på sid 241. Röd numrering avser Förarintyget.
B1:1
Kustskepparfrågor. Vad döljer sig i mörkret?
B1:1 Svar
a) Bogserfartyg förifrån, släpet längre än 200 meter eller bogserfartyg över 50 meter och släp kortare än 200 meter. b) Segelfartyg styrbords sida. c) Ej manöverfärdigt fartyg, babords sida, gör fart genom vattnet. d) Segelfartyg styrbords sida, tilläggslanternor i riggen. e) Linfärja. f) Mudderverk hindersida (rött) och klarsida (passera där det lyser grönt). g) Trålfiskare akterifrån. h) Lotsfartyg styrbords sida. i) Maskindrivet fartyg, babords sida, längd kortare än 50 m. j) Kan vara akterlanterna. k) Kan vara ankarliggare, alternativt t.ex. maskindrivet fartyg mindre än 7 meter och fart under 7 knop. l) Maskindrivet fartyg, babords sida, längre än 50 meter. m) Maskindrivet fartyg förifrån, längd kortare än 50 meter. n) Minsvepare förifrån, längd kortare än 50 meter.
o) Begränsad manöverförmåga, ej fart genom vattnet. p) Grundstött fartyg, längre än 50 meter. q) Fiskefartyg – ej trålare, ej fart genom vattnet. r) Hämmat av stort djupgående, akterifrån. s) Bogserfartyg akterifrån, gult ljus är så kallat bogserljus. t) Segelfartyg babord, masttoppslanterna. u) Bogserfartyg med släp, babords sida, släpet längre än 200 meter. Släpet är två pråmar. v) Ankarliggare längre än 50 meter. x) Segelfartyg förifrån, sammansatt lanterna. y) Svävare styrbord längd kortare än 50 meter. Gult blixtljus. z) Trålare, babords sida, längre än 50 meter. å) Ej manöverfärdigt fartyg, gör ej fart genom vattnet. ä) Segelfartyg babords sida. ö) Bogserfartyg, styrbords sida, släpets längd kortare än 200 meter.
B1:2
Para ihop signalfigurer och fartygsljus med samma betydelse samt ange vilka fartygstyper de gäller. Tänk på att en signalfigur kan motsvaras av flera fartygsljus.
B1:2 Svar
Lanternor
Dagersignal
Fartygstyp
1
A
Ankarliggare. Dagtid ankarklot oavsett längd, (man ser ju hur stort fartyget är på dagen).
2
A
Ankarliggare. Längre än 50 meter. Dagtid ankarklot oavsett längd, (man ser ju hur stort fartyget är på dagen).
3
G
Bogserfartyg med släp längre än 200 meter, styrbords sida.
4
B
Ej manöverfärdigt fartyg. Ligger troligtvis och driver.
5
B
Ej manöverfärdigt fartyg. Fartyget är på väg (styrbords lanterna), ligger troligtvis och driver.
6
C
Fartyg på grund kortare än 50 meter.
7
E
Mudderverk. Passera där det lyser grönt.
8
H
Fartyg hämmat av sitt djupgående, styrbords sida, längre än 50 meter.
9
D
Fartyg med begränsad manöverförmåga, styrbords sida, kortare än 50 meter.
10
F
Fiskefartyg. Trålfiske, ser babords sida.
11
F
Fiskefartyg, ser styrbords sida.
Bilaga 2
Författningskunskap
Övningsfrågorna (se vänstra spalten) är i första hand avsedda för dig som läser Kustskepparkursen. Här kan du läsa mera om prejning, visiteringoch militära förhållanden:TSFS 2009:45
B2:1
Ge exempel på när ett fartyg ska avregistreras.
B2:1 Svar
Sjölagen 2:6.
a) Om ny ägare vill avregistrera ett fartyg som inte är registreringspliktigt.
b) Om fartyget på grund av överlåtelse eller något annat inte kan vara infört i fartygsregistrets båtdel.
c) Om fartyget förstörts, övergivits till sjöss eller försvunnit och inte synts till på tre månader, byggts om eller upphört att vara svenskt.
B2:2
Nämn tre olika författningar som behandlar säkerheten på fartyg och ange kort skillnaden mellan dessa författningar.
CE-märkning är en EU-gemensam kvalitetsgaranti som krävs för marknadsföring av båtar inom EU-området.
B2:4
a) Vad menas med passagerarfartygscertifikat och vilka fartyg ska ha det?
b) När krävs fartcertifikat på ett fritidsfartyg?
B2:4 Svar
a) Fartygsäkerhetslagen kapitel 4. Alla passagerarfartyg, det vill säga, alla fartyg som har fler än 12 passagerare.
b) Om fritidsfartyget är ett skepp, dvs längre än 24 meter.
(Observera att svaret i B är en ny bestämmelse och boken Fritidsskepparen 2019 är inte uppdaterad om det på sid 235, högra spalten. Tidigare gällde över 100 i volym).
B2:5
a) Vilka uppgifter ska en skeppare lämna om en kollision inträffat?
b) Vad gäller om Kustbevakningen, Polisen eller militären vill preja dig?
B2:5 Svar
a) Sjölagen 8 kap. 4§. Skepparen ska uppge det egna fartygets namn, hemort och destination. Är fartyget oregistrerat ska skepparen uppge sitt eget namn och adress.
b) TSFS 2009:45. Befälhavaren på ett fartyg är skyldig att lyda prejningen och ska stoppa. Invänta vidare order från prejande fartyget. Det kan också bli aktuellt att gå till närmaste hamn.
B2:6
En skeppare upptäcker ett vrak som är farligt för sjöfarten. Vad är skepparen skyldig att göra och till vem?
Skepparen är skyldig att lämna meddelanden om faror av olika slag som man upptäckt och som kan hota sjöfarten. Kontakta Sweden Traffic (Sjöfartsverkets Kustradiostation) med ett anrop på VHF kanal 16. Sweden Traffic sänder MSI (Maritime Saftey Information) till sjöfarten via VHF. Du kan också kontakta Stockholmradio. De sänder i sin tur meddelandet vidare till Sweden Traffic. Eller ringa Sjöfartsverkets växel. Andra fartyg som stävar mot vraket ska också meddelas, tex via VHF-radio med ett anrop på kanal 16 typ ”All stations…”
B2:7
a) Vad gäller för bestämmelser om sjöfylleri för besättningen på ett handelsfartyg?
b) En berusad förare driver i sin fritidsbåt med stoppad motor. Kan han dömas till sjöfylleri?
B2:7 Svar
A och B: Sjölagen 20:5. Sjöfylleribestämmelserna gäller på alla fartyg för de som fullgör en sjösäkerhetsmässig väsentlig uppgift ombord. Att båten driver för stoppad motor spelar ingen roll.
B2:8
Är ensamsegling över Atlanten förenligt med fartygssäkerhetsreglerna? Motivera svaret.
B2:8 Svar
Egentligen inte eftersom man är skyldig att ha ständig utkik. Enligt en traditionell regel ska man dessutom ha vaktindelning för en resa som är längre än 12 timmars oavbruten gång.
B2:9
Vilka kompetenskrav finns det för besättningen på en nöjesbåt?
B2:9 Svar
Det finns inga andra uttryckliga generella kompetenskrav än att man ska ha ”tillräcklig syn och hörsel.” Säkerhetslagen 2 kap. 5§. För fritidsskepp ställs konkreta kompetenskrav.
B2:10
Vilka regler finns om utsläpp av olja eller oljeblandning inom svenskt sjöterritorium respektive fria havet?
B2:10 Svar
TSFS 2012:13.
Olja får inte släppas ut inom Östersjöområdet, Sveriges sjöterritorium i övrigt eller dess ekonomiska zon.
B2:11
Vad menas med svenskt sjöterritorium och hur indelas det enligt folkrätten?
B2:11 Svar
Lagen om Sveriges sjöterritorium. Återges i sjötrafikförordningens 1§. Sveriges sjöterritorium delas in i inre vatten och territorialhavet. Inre vatten är insjöar, vattendrag, kanaler hamnar, bukter, vikar samt vattenområden innanför den så kallade baslinjen (rät linje i sjökortet med små trianglar på. Regeringen bestämmer dess dragning).
Territorialhavet är ett vattenområde med gräns dragen 12 M utanför baslinjen. Vissa justeringar finns vid annat lands sjöterritorium.
B2:12
Vad gäller för utsläpp av toalettavfall inom svenskt sjöterritorium?
B2:12 Svar
Det är totalförbud mot allt toalettutsläpp. Undantagna är K-märkta båtar.
B2:13
Vad menas med deplacement respektive bruttodräktighet?
B2:13 Svar
Deplacement = vikt av det undanträngda vattnet = vikten på ett fartyg exklusive bränsle, men fullt utrustat.
Bruttodräktighet = totalvolym räknad i registerton om 2,83 kubikmeter. Numera talar man om en sortslös brutto- eller nettodräktighet över 20.
B2:14
a) Svensken Bo Fyrberg har köpt en båt i England som han tänker segla hem till Sverige. Han frågar dig vilken flagga han ska för i aktern:
1. Vid utseglingen från England.
2. Under överseglingen till Sverige via Danmark.
3. Efter intullningen i Sverige.
Berätta vad som gäller för Bo.
b) Du ska hyra ut din båt till en brittisk medborgare. Hon visar dig en engelsk flagga som hon tänker föra på flaggstången akterut under seglingen.
Vad bör du säga till henne?
B2:14 Svar
a) Eftersom Bo Fyrberg är svensk och ägare till båten ska han hela tiden ha svensk flagg. Båten ska inte tullas in i Sverige, men han bör vända sig till passpolis eftersom England inte är med i Schengen.
b) Att hon inte ska föra den engelska flaggan på nationalflaggans plats eftersom båten är svensk. Hon kan däremot föra den i styrbords vantspridare som en charterflagga om dess storlek är lämplig för det.
B2:15
Du har funderat på att köpa ett större fritidsbåt med måtten 16 x 4,2 meter. Vilka juridiska för- och nackdelar kan det ha att köpa ett fartyg i den storleksklassen?
B2:15 Svar
Fördelar: Eftersom det är minst 15 meter långt ska det registreras och det skyddar ägaren. Belåningsmöjligheter med inteckningar ges bara till skepp (längre än 24 meter), SjöL 19-21§§.
Nackdelar: Förvärvsinskrivning är obligatorisk och kan framtvingas med vite, sjöL 14§. Det fodras minst Kustskepparintyg för att få framföra fartyget.
B2:16
Behövs det nationalitetscertifikat för att segla en oregistrerad 5,9 meter lång båt till Danmark?
B2:16 Svar
Nej, det går inte heller att få ett eftersom båten är en båt och inte ett skepp. Däremot kan du få ett nationalitetsbevis utfärdat, men det behövs inte för en seglats till våra grannländer.
B2:17
Vilken behörighet ger Kustskepparintyget?
B2:17 Svar
Behörighet att framföra en fritidsbåt som är 12 meter lång eller längre och 4 meter bred eller bredare.
B2:18
Du är befälhavare på en 10 meter lång segelbåt. Ni är på väg mot Marstrand och det har slutat blåsa. Båten driver sakta. Ni ska koka musslor till middag och ni behöver lök och persilja till det. Du vinkar åt en förbipasserande motorbåt och du tänker lifta med den till Marstrand för inhandla varorna. Vad säger sjölagen om det?
B2:18 Svar
En befälhavare får inte lämna fartyget annat än i hamn eller på säker ankarplats. SjöL 6 kap. 7 § 2 st.
B2:19
Du seglar med en segelbåt i skärgården. Båten går två meter djup. Du slår hårt på ett grund, men du fastnar inte. Grundet ligger utanför tremeterskurvan, men innanför sexmeterskurvan. En annan segelbåt närmar sig i ditt kölvatten. Vad ska du göra?
B2:19 Svar
Enligt gott sjömanskap kontrollerar du först att din båt inte har något allvarligt läckage, sjöL 6 kap 2§. Sedan varnar du den andra båten och slutligen rapporterar du till Kustbevakningen eller Sjöfartsverket platsen för grundet, sjöL 6 kap. 6§ 2 st.
B2:20
Kan den som är svensk, bosatt i Sverige och som har en båt i Sverige sälja den momsfritt:
a) i Tyskland?
b) i Norge?
c) på Åland?
B2:20 Svar
a) Ja, Tyskland hör till EU.
b) Det beror på norsk lagstiftning, Norge är inte med i EU.
c) Det beror på Åländsk lagstiftning, Åland är utanför EU:s momsområde.
B2:21
Vilka lagliga möjligheter har du att momsfritt ta in en båt i EU som du använt utanför EU?
B2:21 Svar
1) Återinförsel av exportören själv inom en viss tid, vanligen 10 år.
2) Införsel som flyttgods.
3) Tillfälligt för aktiv förädling, kappsegling eller visning på mässa.
B2:22
Måste man ha särskild identitetshandling för att segla till:
a) Norge?
b) Åland?
c) Länder inom Schengensamarbetet?
B2:22 Svar
a) Nej.
b) Nej.
c) Utom Norden: pass eller nationellt identitetskort.
Fjärde upplagan, 9:e tryckningen, märkt 2025 på framsidan
Sid
Placering
Text
23 till 26
Bottenbeskaffenheter
Tillägg: Wd = weed = tång, alger, kelp Bo = boulders = block (stenblock) si = silt = slam
254
Högra spalt rad 7
Förtydligande: Estland, Lettland och Litauen tillhör Schengen.
Fjärde upplagan, 8:e tryckningen, märkt 2022-2023 på framsidan
Sid
Placering
Text
23 till 26 254
Botten-beskaffenheter
Högra spalt rad 7
Tillägg: Wd = weed = tång, alger, kelp Bo = boulders = block (stenblock) si = silt = slam Förtydligande: Estland, Lettland och Litauen tillhör Schengen.
Från 1 januari 2021 finns nya övningssjökort. De nya sjökorten, med år 2020 (årtalet står i nedre vänstra hörnet), är i något mindre format vilket gör att vissa övningsuppgifter i äldre böcker inte går att lösa. Gäller främst böcker märkta 2019 och tidigare. Se nedan vid årgång 2019.
Fjärde upplagan, femte tryckningen 2020.
Sid
Placering
Text
49
Fig 4:9
Ljuskaraktären på Transportstyrelsens bild är felaktigt ritad i originalet på sydkardinalerna. Ska se ut så här:
268
Facit
2:6 B Ska vara: Fasta sjömärket på Kaskär.2:6 C Komplettering facit: Ostprick. I de nya övningssjökorten märkt år 2020 går frågan inte att lösa.
Fjärde upplagan, fjärde tryckningen 2019.
Sid
Placering
Text
Nytt övningssjökort med datum 2020
Följande frågor går ett att lösa i nya övningssjökortet: 2:6C, 2:10B, 2:11 A-C, 3:14, 5:9
180
vänstra spalten
Under rubriken ”Räkna ut strömmens kurs och fart”, andra meningen, stryk: Hur vi gör får vi lära oss på Utsjöskepparkursen (NFB har numera med i kunskapsfordringarna att man ska kunna räkna på strömmande vattenmassor).
235
högra spalten
2:a stycket under ”Närmare om tillsyn (TSFS 2018:27).” Ska vara: Fritidsfartyg över 24 meter behöver s.k. fartcertifikat, utställda….
Har du äldre upplaga rekommenderas att köpa en ny bok. Det sker ständiga förändringar och äldre böcker rättas inte längre.