Radarbok med AIS – Övningsfrågor
Kapitel 2
2:1
Din radar är monterad 9 meter över vattnet. På ungefär vilket avstånd kan du se ett eko första gången som är 36 meter högt?
2:1 Svar
2.22 x (√9 + √36) = 20 sjömil. √= roten ur.
2:2
Hur långt ifrån en radar ligger den så kallade radarhorisonten?
2:2 Svar
Beror på vilken höjd radarn är monterad på. Formel 2.22 x roten ur radarns höjd ger svaret i sjömil.
2:3
Med vilken lobbredd upptäcker du säkrast två motorbåtar som kör efter varandra, 3° eller 6°?
2:3 Svar
3°.
2:4
I skärgård är det en fördel att ha en radar med liten lobvinkel. Varför då?
2:4 Svar
Ju mindre lobvinkeln är, cirka 4° och nedåt, är det lättare att särskilja två öar som ligger nära varandra, större chans att se två båtar som åker efter varandra eller att se två farledsprickar som står nära varandra och att de inte ser ut som ett eko.
2:5
Vad är en radarreflektor?
2:5 Svar
Ett föremål av metall med olika vinklar som gör att när radarns stråle träffar radarreflektorn studsar det tillbaka till radarantennen.
Noteras bör att de små radarreflektorer som säljs i båthandeln har tveksam nytta på havet om det blåser och går sjö.
2:6
Rita symbolen för en radarreflektor så som den ser ut i ett sjökort.
2:6 Svar
Se bild, symbolen för radarreflektor liknar en ögonfrans.
Radarreflektorn är här monterad på ett fast sjömärke.
2:7
Vilken drar mest ström, en pulsradar (magnetronradar) på 2 kW eller en CW-radar (solid state radar)?
2:7 Svar
Pulsradarn (magnetronradarn) sänder på högre watt, men det är under en så otroligt kort tid.
CW radar (solid state) har en jämnare strömförbrukning när den är i drift.
I drift drar de ungefär lika mycket energi.
2:8
a) Vad är fördelen med att ha en radar högt placerad i till exempel en segelbåtsmast?
b) Vilka nackdelar finns det?
2:8 Svar
a) Räckvidden ökar, radarn ser till exempel låga ekon tidigare.
Om det är höga vågor så har radarn lättare att se ekon hela tiden.
Radarn har också lättare att se två mindre kobbar där den ena ligger framför den andra.
En lägre placerad radar ser det troligtvis som ett eko.
b) Bilden blir lätt svajig eftersom radarn rör sig längre sträckor i sidled uppe i masten. Svårare att serva. Besvärligare hantering vid av- och påmastning. Det blir ett större område runt båten som radarn inte ser. Högre tyngdpunkt, gör att många båtar rullar mera.
2:9
Varför är en kort pulslängd att föredra vid hamnområden och trånga passager framför en lång pulslängd?
2:9 Svar
Med kort pulslängd ökar särskiljningsförmågan på nära håll. Två ekon nära varandra kan annars ses som ett eko på skärmen. Radarn ser också ekon närmare båten än normalfallets cirka 30 meter.
Kapitel 3
3:1
När du startar en radar, hur tänker du då kring sjö- och regnfilter?
3:1 Svar
Ska vridas ned till noll, vara avstängt.
3:2
På äldre radarer finns ofta inställningsknapparna Tune och Brilliance. Hur ska de användas?
3:2 Svar
Tune = finjustering av radarbild. Brilliance = justering av ljusstyrkan på skärmen.
3:3
Vad innebär sidsvepet och hur justeras det?
3:3 Svar
Radarn ser en rät linje på sidan, tex en lång kaj, men vill göra kajen inåtdragen eller böjd utåt vid centrum på radarskärmen. Justera sidsvepet så att kajen blir rak på radarskärmen. Se manualen hur man gör.
3:4
Vilken avståndsskala använder du lämpligast vid skärgårdsnavigering respektive vid navigering utmed en kust?
3:4 Svar
Skärgård cirka 0,25 till 0,75 sjömil. Vid kust, ställ in skalan så att du precis ser kusten på ena sidan av radarskärmen. Är du tre sjömil från kusten kan 3 till 4 sjömil vara lämpligt.
Kapitel 4
4:1
Du har en pulsradar (magnetron). Vad är fördelen med läget ”Stand by” istället för att den stängs av?
4:1 Svar
I stand by är magnetronen varm och radarn kan sända direkt. Vid avstängd radar måste magnetronen värmas och det tar cirka 60 till 90 sekunder. Å andra sidan drar magnetronen närmare 1 Ah för att hålla sig varm.
4:2
Din båt färdas nerifrån och uppåt på radarskärmen. Land på båda sidor står stilla. Hur ska du ställa om radarn så att båten är stilla i mitten? Jag ändrar inställningen från____________ till __________
4:2 Svar
Ändra inställningen från sann rörelse (TM True Motion) till relativ rörelse (RM Relative Motionen).
4:3
Vad innebär det att man gör en alarmzoon på radarn?
4:3 Svar
Man markerar ett larmområde på skärmen. Om ett eko visar sig i området larmar radarn.
4:4
Vad innebär radaroverlay (överlägg)?
4:4 Svar
Radarbilden läggs över sjökortsbilden. Det rosafärgade är vad radarn ser. Båten är i mitten.
Skärmdump av Eva Söderstedt
Foto: Stig Eriksson
4:5
På radarskärmen finns störningar i form av massa gula små korta streck. Vad är det för störningar?
4:5 Svar
Interference: Annan båts radar stör och kan ge upphov till utdragna ekon på skärmen eller massa svepande prickar.
4:6
Vad är det för störning som visas vid radarekot där AIS-symbolen är?
4:6 Svar
Sidolobsstörning. Ekon studsar mellan tydliga ekon.
Kapitel 5
5:1
Du vill passera runt en större udde. Det är pålandsvind. Du vill ha ett säkerhetsavstånd på minst 1,5 sjömil från udden. Hur kan du använda radarn för att säkert klara det?
5:1 Svar
Ställ in radarn på till exempel 2 eller 3 sjömil. Se till att udden inte kommer innanför avståndsringen 1,5 sjömil när du kör.
5:2
Vilket anses vara bäst att använda för positionsbestämning, två bäringar, två avstånd eller avstånd och bäring?
5:2 Svar
Två avstånd.
5:3
På de flesta radarmodeller går rotationshastigheten att öka från 24 till 48 varv och på några modeller till 60 varv per minut.
a) När är det motiverat med högre varvtal
b) Vad är nackdelen med att öka antennens rotationshastighet?
5:3 Svar
a) Vid högre farter när ekon finns relativt nära, tex vid skärgårdsnavigering. Vid girar uppdateras radarbilden fortare vilket är en fördel.
b) Radarn ser inte lika långt. Vid 60 varv uppger en tillverkare att maximalt avstånd är 1,5 sjömil.
5:4
Du färdas utmed en kust och ser en fyr som sänder Racon, här — • — , bokstaven K. Hur kan du med radarns hjälp fastställa en hyffsat bra position?
5:4 Svar
Lägg markören på fyren och du får bäring och avstånd till fyren som sedan läggs ut i sjökortet. Alternativt läggs EBL på fyren och med VRM mäter du avståndet.
Harstena by. Akvarell av Sten Ramberg
5:5
Du angör kusten utanför Harstena och tänker gå in till Harstena by. Det är mörkt och disigt. Sikten är i det närmaste noll (i vart fall upplevs det så). Inga ledfyrar hjälper dig. Skärgården är ”smal och tät” och det finns gott om grundområden omkring dig. Det blåser inte.
a) Hur arbetar du med navigator och radar för att kunna ta dig in på ett säkert sätt?
b) Vad har du också till hands som är klart att använda?
5:5 Svar
a) Navigator: Gör en rutt som leder in i hamnen med god marginal till farligheter. Relativt mycket inzoomat på navigatorn så att du har bra koll på närområdet.
Radar: Sjö- och regnfilter noll. Varierar avstånd mellan mest inzoomat och till högst ca 0,5 sjömil. Justerar ofta gain. Pulsexpansion av (kort radarpuls)för att se bättre på riktigt nära håll. Du navigerar utmed navigatorns rutt och använder radarn för att se vad du har i din närhet.
b) En bra handstrålkastare som används att lysa mot eventuella farledsprickar och land när du närmar dig gästhamnen.
5:6
Bilder visar att mötande båt (har AIS, den röda symbolen) kör på land, men det gör den inte. Hur kommer det sig att det ser ut som det gör på sjökortsbilden?
5:6 Svar
Kartografin och verkligen stämmer inte. Det är inte fel på navigatorn eller AIS-mottagningen. Sjökortet är helt enkelt felritat. Läs gärna mer om kartografi i navigationsboken Fritidsskepparen kapitel 1.
Kapitel 6
6:1
Bilden ovan visar AIS från fartyg på Nordsjön och Skagerrak. Vår egen position syns nära Norge. Vad är det för fenomen som gör att vi kan se så många fartyg på så långt avstånd? Normal räckvidd för oss är cirka 30 sjömil, men här handlar det om över 100 sjömil.
6:1 Svar
Om det är högtryck i atmosfären kan AIS och VHF signaler studsa i de olika joniserade skikten runt jorden. Då kan fartyg ses på mycket långa avstånd.
6:2
Vad är EGNOS och WAAS?
6:2 Svar
Stödsystem för GPS för exaktare position.
Kapitel 7
7:1
När och hur ska en undanmanöver ske enligt regel 8?
7:1 Svar
I god tid och utföras tydligt med iakttagande av gott sjömanskap.
7:2
Du har radar på din båt. Ge några exempel på vad som förväntas av dig som befälhavare (regel 7)?
7:2 Svar
Alla tillgängliga medel ska användas för att undvika kollision. Finns radar ska den användas. Antaganden får inte grundas på otillräcklig radarinformation.
7:3
I dimma hör du ett långt signalljud med en mellantid av strax under två minuter. Ljudet kommer för om tvärs och du hör det tydligt och det förefaller inte vara långt borta. Du ser inget eko på radarn. Vad gör du?
7:3 Svar
Minskar farten till lägsta styrfart eller stoppar helt. Framför fartyget med ytterst försiktighet tills faran är över.
7:4
Du närmar dig ett eko och det är risk för kollision. Det är nedsatt sikt, du ser inte det andra fartyget. Vem ska väja enligt regel 19?
7:4 Svar
Bägge fartygen ska agera när man inte kan se varandra visuellt.
7:5 a)
Det är dimma. För vilka fartyg väjer du här och hur?
Röd punk visar aktuell position, grått är ekots svans.
7:5 b)
Det är dimma. Hur agerar du här?
7:5 a) Svar
A ingen åtgärd, möjligen en styrbordsgir. För B och C girar du styrbord. För C blir det en kraftig styrbordsgir, närmare 90°.
7:5 b) Svar
Grundregeln är att jag girar styrbord, men då riskerar vi att åka på parallellkurs med det andra fartyget. Sänk farten och släpp det andra för om dig. Om det andra fartyget girar styrbord girar vi också styrbord 60 grader.
När vi är fria från varandra återgår vi på vår kurs.
7:6
Framför dig ser du ett eko på radarskärmen. Det är nedsatt sikt. Risken för kollision bedöms som stor. Du gör en undanmanöver, men hur?
7:6 Svar
Regel 19 säger att babordsgir ska undvikas om det andra fartyget befinner sig för om tvärs och man ska inte gira i riktning mot det andra fartyget.
7:7
Akteröver på din styrbordssida finns ett eko som närmar sig. Hur girar du undan?
7:7 Svar
Här kan man gira åt babord.
7:8
En närsituation är oundviklig. Vad gör du?
7:8 Svar
Regel 19 E säger att man ska minska farten till minsta möjliga styrfart eller helt upphäva farten. Fartyget ska i varje fall framföras med yttersta försiktighet tills faran för kollision är över. Här talas det inte om kursändring som något alternativ.
7:9
- Radarskärmen visar två avståndsringar. Hur långt är avståndet mellan varje ring och till yttersta ringen?
- Var ligger norr?
- Är bilden inställd på relativ- eller sann rörelse?
- I sjökortsbildens övre del finns två farledsprickar, en röd och en grön. Varför syns inte dessa på radarskärmen?
- Kommer vi att kollidera med mötande båt?
- Hur lång tid är det till närmaste passageavståndet (symbolen med sjunket skepp)?
- Hur långt är det till mötande båt nu?
- På radarskärmen ligger inte AIS-symbolen och ekot på samma ställe. Varför gör de inte det?
- Den mötande båten, har den gjort en styrbordsgir eller babordsgir?
- Vad är gain inställt på?
- Vita pilen pekar på ett eko på radarskärmen. Vad är det för eko?
- Vilken kurs går vi i?
- Snett framför oss på styrbords sida ligger ett grundområde i sjökortet. Varför syns inte det på radarn?
- Framför vår egen båt finns två linjer, den ena är blå och den andra är svart. Vad visar de?
7:9 Svar
- Mellan varje ring är det en åttondels sjömil och det är 0,25 sjömil till yttersta ringen.
- Snett ned till vänster. Se pilen längst ned i bild ovanför R-UP. Den pekar mot norr.
- R-UP = relative motion.
- De ligger längre bort än 0,25 sjömil.
- Nej, inte om vi båda håller kurs och fart.
- 28 sekunder.
- 0,2 sjömil (två kabellängder).
- AIS har upp till 30 sekunders fördröjd uppdatering för klass B.
- Babord. Se spåret bakom den.
- Autoläget och hög.
- En nordprick.
- 145°.
- Det ligger under vattenytan.
- Den ena visar vår kurs över grund (från satellit) och den andra vår kurs genom vattnet (från elektronisk kompass).
7:10
a) Du går på kurs 180º i 6 knops fart. På babords sida ser du ett eko i riktning 45º. Ekot kommer närmare dig och riktningen är densamma. Vilken kurs styr det andra fartyget?
b) Eftersom ni går på kollisionskurs måste du vidta en åtgärd. Hur girar du?
7:10 Svar
a) Det går på västlig kurs, cirka 270º .
b) Jag girar styrbord.
Kapitel 8
8:1
Din kurs är sydlig och du går i 6 knop. Du ser ett eko i bäring 195°, avstånd 5 sjömil. Efter 6 minuter ser du samma eko i bäring 200°, avstånd 4 sjömil.
a) Vad blir CPA, Closest Point of Approach?
b) Vilken kurs har det andra fartyget?
c) Vilken fart har det andra fartyget?
8:1 Svar
Din sydliga kurs är 180°. Bäring 195° = riktning 15° på styrbords sida
och andra bäringen 200° = riktning 20°.
a) 1,8 sjömil.
b) 341° .
c) 4 knop.
8:2
Din kurs är 350 grader. På babords sida i riktning 30 grader ser du ett eko på 5 sjömils avstånd. Efter 6 minuter är bäringen oförändrad och avståndet 3 sjömil. Din fart är 8 knop.
a) Vad kommer att ske om inte du eller den andra båten vidtar åtgärder?
b) Hur lång tid tar det tills ni är mycket otäckt nära varandra?
c) Vilken fart har den andra båten?
d) Vilken kurs har den?
8:2 Svar
a) Risken för kollision är mycket stor. Bäringen är oförändrad och förlängda plottningslinjen O – A går till centrum på radarskärmen.
b) 9 minuter. Räkna tiden från där ekot plottas andra gången, dvs punkt A till centrum på plottningsarket (där vi befinner oss).
c) Cirka 13 knop. Avståndet mellan W och A är 1,3 sjömil. Förflyttningen är 1,3 sjömil på 6 minuter. 6 minuter är lika med 1/10-dels timma. Multiplicera 1,3 med 10 så blir svaret 13 knop.
d) Cirka 120°. På plottningsarket blir kurslinjen ca 130°. Lägg på vår egen kurs 350° och dra av 360°. 130° + 350° – 360° = 120°.